Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Vårt århundrades nykterhetssträfvanden - Afhållsamhetsrörelsen beträffande brända och destillerade drycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT ÅRHUNDRBADES NYKTERHETSSTRÄFVANDEN. 23
sig till sällskapet och gåfvo därigenom signal åt präster-
skapet att mera allmänt sluta sig till och omhulda det-
samma. | |
Och, som naturligt var under så gynnsamma förhål-
landen, framåt gick sällskapet år ifrån år, åtminstone i
början. Dess framgång var snart sagt en gifven sak,
men själfva upparbetandet till det anseende och den ställ-
ning, att en sådan inflytelserik och omfattande anslutning
vanns, det. hade i högst väsentlig grad varit Wieselgrens
värk. |
En undersökning af Svenska Nykterhetssällskapets
utförliga och rikhaltiga årsberättelser lämnar ett godt ma-
terial till dess historik. Man finner däraf att antalet
lokalföreningar som år 1838, året efter sällskapets stif-
telse, utgjorde 56 med omkring 10,000 medlemnar, efter
10 år eller år 1847 hade vuxit till 358 med ett medlems-
antal af omkring 95,000. Medlemsantalet har alltså i
medeltal stigit med omkring 10,000 pr år. Åtskilliga
nykterhetstidningar utgåfvos: «<Fosterlands-Vännen", "Den
Svenska Nykterhets-Härolden’ med flera. Stora, af tusentals
personer besökta nykterhetsmöten höllos i skilda delar af lan-
det och bevistades af biskopar, landshöfdingar och andra stor-
män. Konungen, Karl 14 Johan, var själf en afgjord fiende
till brännvinet, och vid flera riksdagar framlades kungl.
propositioner om statsunderstöd till nykterhetsföreningarnas
värksamhet, propositioner, som regelbundet biföllos af adel
och präster, men strandade på borgare- och bondeståndens
motstånd. i
Från 1844 börjar emellertid medlemsantalet i Svenska
Nykterhetssällskapet växa långsammare än förut och efter
år 1848 går värksamheten märktbart tillbaka. Hartmanns:-
dorff skrifver i sitt tal vid Sällskapets femtonde fåtaligt
besökta. årshögtid 1852 denna tillbakagång på de revolu-
tionära tidsströmningars räkning, hvilka upprörde Europa
1848 och åren närmast därefter. Denna den högt upp-
satte ämbetsmannens åsikt må ju för honom vara helt
naturlig, men tydligt är att han misstagit sig. Redan
den omständigheten att sällskapet, som nämt är, allt
ifrån midten af 1840-talet börjat visa tecken till växande
svaghet, lär oss ju, att det ej var 1848 års händelser som
föranledt inträdandet af denna svaghet. Vidare är det ju
ingalunda någon ovanlig företeelse, att stora kraftansträng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
