Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Vårt århundrades nykterhetssträfvanden - Afhållsamhetsrörelsen beträffande brända och destillerade drycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H Ed
då
IN bn
Säj ,
SR ”
åå d
FOR E
+ ir
LS :
in ’
pt ;
Nag
NH 3
IR Es
tr 5
IR
in &
NO0E :
Hl
få
1 -
NER t
SR
Hi å ;
ÅH f
EN |.
Hi |
| Å
an
HIA
mu
HU R
[na ;
Me
INRE se ER
let ”
He NÅ
UNTER
HM Så
CR 3
UME
Nr
Lär
-
JR
Ha :
gg
Id $
iab
dl N
sin ;
|
få
al
5
gt
SN
(APR
NR
Ed
Fil
VÄ ;
n-
VR
Hl
so +
Här
ES
LINE
& HE
lö f
0
i H i
if
På )
JR É
i
a
Hr ;
3
i
- 3
AG
24 DEN SVENSKA NYKTERHETSRÖRELSENS HISTORIA.
ningar, sådana som den växande folkrörelsen under de
första åren hade kräft, lämna efter sig en tid af mattighet
och tillbakagång. Och slutligen vore det ju ägnat att
väcka häpnad, om det revolutionära, som onekligen ligger I
i nykterhetsrörelsen, skulle motvärkas af andra frihets-
rörelser bland folken.
Emellertid har man glädjen att finna det nykterhets-
saken dock icke gick tillbaka i stort sett, om också dess
närmaste representant inför allmänheten, nykterhetssäll-
skapet, gick till baka. Striden om brännvinets tillvaro
hade flyttat sig från de enskilda flockarna till den lag-
stiftande församlingen. I riksdagen kämpades just dessa
år väldigare än förut för husbehofsbränningens afskaffande.
Detta förhållande är ett nytt bevis på att sakens sken-
bara tillbakagång blott var tillfällig och berodde på den
af mig angifna orsaken, en agiterande folkrörelses natur-
liga behof af relativ hvila. |
I riksförsamlingen vann saken just vid denna tid en
framgång, som väl kan sägas vara den till sina omedel-
bara följder mäst ingripande och betydelsefulla seger |
nykterhetssträfvandet hittills vunnit — 1855 års lagstift-
ning, hvarigenom husbehofsbränningen afskaffades och de
förut snart sagt i hvarje stuga rykande brännvinspannorna
inskränktes till ett försvinnande fåtal vid några konst-
brännerier. Re |
De väldiga debatter, som i riksförsamlingens fyra
stånd föregingo detta beslut, kunna endast jämföras med
agitationen och debatterna före 1865 års representations-
reform. |
Men beslutet var ingalunda populärt ibland den bränn-
vinsvänliga, icke ringa delen af allmogen. Som vi förut
sett, hade anslutningen till nykterhetsrörelsen gått ofvan-
ifrån och nedåt, och häri låg utan tvifvel en betänklig
brist i densamma. De sträfvanden, som ej utgå från fol-
kets eget initiativ äro alltid vanskligare än de, som så göra.
Beslutet om husbehofsbränningens afskaffande betrak-
tades mångenstädes som ett tyranniskt ingrepp i den
enskilda friheten, och den stränga tillämpningen af den
nya lagen föranledde här och där allvarsamma oroligheter.
Det kan ock starkt ifrågasättas, huruvida icke förbuds-
lagen kom väl tidigt. Bondeklassen var ännu icke till-
räckligt upplyst för att inse dess nytta. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
