H Ed då IN bn Säj , SR ” åå d FOR E + ir LS : in ' pt ; Nag NH 3 IR Es tr 5 IR in & NO0E : Hl få 1 - NER t SR Hi å ; ÅH f EN |. Hi | | Å an HIA mu HU R [na ; Me INRE se ER let ” He NÅ UNTER HM Så CR 3 UME Nr Lär - JR Ha : gg Id $ iab dl N sin ; | få al 5 gt SN (APR NR Ed Fil VÄ ; n- VR Hl so + Här ES LINE & HE lö f 0 i H i if På ) JR É i a Hr ; 3 i - 3 AG 24 DEN SVENSKA NYKTERHETSRÖRELSENS HISTORIA. ningar, sådana som den växande folkrörelsen under de första åren hade kräft, lämna efter sig en tid af mattighet och tillbakagång. Och slutligen vore det ju ägnat att väcka häpnad, om det revolutionära, som onekligen ligger I i nykterhetsrörelsen, skulle motvärkas af andra frihets- rörelser bland folken. Emellertid har man glädjen att finna det nykterhets- saken dock icke gick tillbaka i stort sett, om också dess närmaste representant inför allmänheten, nykterhetssäll- skapet, gick till baka. Striden om brännvinets tillvaro hade flyttat sig från de enskilda flockarna till den lag- stiftande församlingen. I riksdagen kämpades just dessa år väldigare än förut för husbehofsbränningens afskaffande. Detta förhållande är ett nytt bevis på att sakens sken- bara tillbakagång blott var tillfällig och berodde på den af mig angifna orsaken, en agiterande folkrörelses natur- liga behof af relativ hvila. | I riksförsamlingen vann saken just vid denna tid en framgång, som väl kan sägas vara den till sina omedel- bara följder mäst ingripande och betydelsefulla seger | nykterhetssträfvandet hittills vunnit — 1855 års lagstift- ning, hvarigenom husbehofsbränningen afskaffades och de förut snart sagt i hvarje stuga rykande brännvinspannorna inskränktes till ett försvinnande fåtal vid några konst- brännerier. Re | De väldiga debatter, som i riksförsamlingens fyra stånd föregingo detta beslut, kunna endast jämföras med agitationen och debatterna före 1865 års representations- reform. | Men beslutet var ingalunda populärt ibland den bränn- vinsvänliga, icke ringa delen af allmogen. Som vi förut sett, hade anslutningen till nykterhetsrörelsen gått ofvan- ifrån och nedåt, och häri låg utan tvifvel en betänklig brist i densamma. De sträfvanden, som ej utgå från fol- kets eget initiativ äro alltid vanskligare än de, som så göra. Beslutet om husbehofsbränningens afskaffande betrak- tades mångenstädes som ett tyranniskt ingrepp i den enskilda friheten, och den stränga tillämpningen af den nya lagen föranledde här och där allvarsamma oroligheter. Det kan ock starkt ifrågasättas, huruvida icke förbuds- lagen kom väl tidigt. Bondeklassen var ännu icke till- räckligt upplyst för att inse dess nytta. |