. inn VTA TAKTEN VE BERNS NN TA an ERT. RE na a omg ner SEA ROTEN - FRE 4 SR - + + äl Yves i I een SN ; SS å NS , 5 St sor Cr on mr FANTA AIR Ler KEANE ks z ;3 F 4 SR PIRAT SRES Snr SR nn TR ma ät gt Ät? NE Re 7 ES SEE rn RR ST är AB = SRA SER ERE 1 ne RE I or RN a ad a EN I na j = 2 SG ARR, & RN sb = Er PR RE gg NAR ITE ok AS - ä ? re på 7 7 z T 7 - a - ” AR förra - Fat fr 2 RES hg 2 SK SNR DERE SA RES EE SN Ad enda NR RR WAR ÄRR Jo rat MD vr sel er a FN dh od 3 ; & rak Wrig ÄTRN si - 4 ng PY SA sag RE Ar a a SS RR NT ARG 3 RA pe å : får av = ÖR br” eter tratt KR FRE OR RA ERE RR nn RR a nn a RA rar åa Misarp - SSSK Sr > vs AX AGREE $ & ÅS X 26 DEN SVENSKA NYKTERHETSRÖRELSENS HISTORIA, Det visade sig dock snart nog att det ej gick an att hvila på vunna lagrar. En blick på statistiken visar oss, att under det brännvinskonsumtionen i riket mellan 3ren 1829—1856 sjunkit från 46 liter pr individ om året till 10 liter, den sedermera var ömsevis stadd i till- tagande och i sjunkande och i stort sett tämligen stilla- stående. (För närvarande utgör den nära 9 liter pr individ.) Och — hvad som var ännu betydelsefullare — jämte och i stället för den motarbetade nationaldrycken bränn- vinet framträdde å nyo maltdryckerna, i synnerhet ölet, hvars konsumtion år efter år har varit och fortfarande är i en oroväckande stigning. Under agitationen mot brännvinet hade det t. o. m. icke sällan varit fallet, att man i ifvern mot denna dryck rekommenderade ölet såsom en oskadlig ersättning, hvarvid man alltid kunde påräkna bryggareinträsset såsom en mäktig bundsförvant. Senare tiders dryckenskapsstatistik i vårt land och i några icke brännvinskonsumerande länder visar emellertid huru stort misstag en sådan uppfattning är. Dryckenskapen florerar bland öldrickarna lika fullt som bland brännvins- suparna, och enda väsentliga skillnaden blir den att de för- tärda kvantiteterna ökas, ju mera utspädd alkoholen är. Det var dels en svensk arbetare Wils Johan Björkman, dels de från England och Amerika till vårt land spridda baptist- och metodist-sekterna som på allvar återupptogo striden mot dryckenskapen. Särskilt har den amerikanske baptistpredikanten Eli Johnson härvid inlagt stora förtjän- ster. Kommen från ett land där nykterhetsrörelsen redan nått en stor blomstring och inträdt i det sista utvecklings- stadiet, absolutismens eller helnykterhetens, blef Eli John- son obehagligt öfverraskad af att finna Sverge stå ett godt stycke efter sitt hemland i detta afseende. Följande har berättats mig af ett ögonvittne. Då Eli Johnson i Upsala kom åkande till en baptistisk trosfrändes hus, dit han blifvit inbjuden som gäst under sitt besök i staden, fick han syn på några stora tunnor på sin blif- vande värds gård. "Hvad är det för något?' sporde han sin körsven. — "Det är ölfat. Er värd är bryggare.” — "Bryggare?! Kör då bort från ett sådant den ledes näste, hos en bryggare vill jag ej bo," skall det drastiska svaret hafva lydt.