Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Vårt århundrades nykterhetssträfvanden - Afhållsamhetsrörelsen beträffande brända och destillerade drycker - Helnykterhetsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ret
att
rer
ts-
ess
ill-
Aro
Ag-
ISA
de.
en-
len
ur-
L|el-
>er
ift-
de
rna
1St-
yra
ned
NsS-
nn-
rut
an-
lig
fol-
ra.
ak-
den”
den
ter.
LÄS-
till-
VÅRT ÅRHUNDRADES NYKTERHETSSTRÄFVANDEN. 25
Det var då som Wieselgren fick offentligt uppdrag
att företaga en rundresa i landet för att med upplysande
föredrag klargöra för allmogen det gagn,som de nya för-
fattningarna afsågo. Denna färd kräfde en modig färde-
man. Då det företrädesvis var på sådana orter, där miss-
nöjet jäste, som Wieselgrens närvaro behöfdes, så möttes
han denna gång af mörka miner och dystra hotelser där
han drog fram. Men så varmt var hans hjärta för folket
och så öfvertygande och värkligen folkligt var hans tal,
att de hotfulla miner som mött honom då han kom
vanligen voro förvandlade i tacksamhetens och sympatiens
beundran, när han färdades från platsen. T allmänhet gingo
hans möten, som oftast höllos i kyrkorna, till på följande
sätt. Först höll han sitt föredrag, därefter steg han ned
i kyrkan och tog plats i koret som vid en kyrko- eller
sockenstämma. Där uppmanade han då på sitt blida, för-
troendegifvande sätt en hvar att göra sina invändningar.
Och då ordet af ålder är fritt bland svenska allmogemän,
saknades vanligen icke opponerande röster. På alla in-
vändningar svarade Wieselgren med tydliga och klara
skäl, som vanligen på grund af sin oemotsäglighet brakte
äfven den ifrigaste motståndare till tystnad.
— Mångenstädes ledde förbudet naturligtvis till lönbrän-
ning och” hvarjehanda kringgående af lagen. Men folk-
meningen stadgades år efter år i öfvertygelsen om den
nya ordningens förträfflighet, då de goda värkningarna
ju visade sig omedelbart i förbättrade seder, minskat
antal brott och ökad välmåga eller åtminstone minskad
fattigdom. Och inom några år voro de flästa lönkrögerier
borta.
Helnykterhetsrörelsen.
Efter 1855 års lagstiftning var närmaste målet
för dåtidens nykterhetsvänner vunnet och många trodde
nu att nykterhetssaken skulle sköta sig själf, hvarför in-
trässet för nykterhetsföreningarna, hvilket redan slappnat
på 1840-talet, nu började allt mer och mer försvinna.
All organiserad nykterhetsrörelse tynade af landet rundt,
och endast enstaka föreningar och enskilda nykterhets-
vänner fortsatte arbetet. TE
Verdandis småskrifter. 47. ; 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
