Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
uppbördssumman på det sättet, att presten eller fogden emot
dem till växlat sig något af uppbörden i silfver, men äfven i så¬
dant fall borde väl detta guld förut vara upptaget vid taxe¬
ringen af desses persedlar. Såsom det nu är, måste man,
synes det mig, alltid upptaga i guldkolumnen de guldstycken,
hvilka utgå såsom skatt, äfven om guld ej skulle förekomma i
sjelfva persedellängden, efter som ju guldet dock måste hafva
funnits i socknen för att kunna derifrån utbetalas.
Till Silfver har jag i kolumnen hänfört äfven Daler, som
här och der förekomma, dervid räknande 1 Daler = 2 lod Silfver.
Med Koppar äro i kolumnen förenade Tenn och Messing,
hvilka på de allra flesta ställen utgöra en försvinnande liten
qvantitet af lösegendomen. Kopparkäril synas deremot hafva
varit en
nödvändighetsvara; det finnes knappast en bonde eller
husman, som icke eger åtminstone några marker koppar tro¬
ligen i kittlar, krukor, fat e. d.
I kolumnen "Hästar och Stod" ingå stundom äfven "Hors",
"Skjut" och "Okier’, hvilka benämningar i olika provinser an¬
vändas för hästkreatur: skjut för det mesta i Östergötland, hors
i vissa delar af Vestergötland och Småland. Benämningen
ökier, som också förekommer mest i Östergötland, torde väl
knappast kunna beteckna något annat än hästkreatur, såsom
här antages. Med hästarna inträffar stundom, att de icke an-
gifvas till antalet, utan blott till värdet. De grunder, efter
hvilka jag då i hvarje fall beräknat antalet, äro i noterna
angifna.
Af Oxar förekomma trenne olika slag: "Gille Oxar", "Käff-
lings-oxar" och ’ Decker-oxar", hvilka bägge senare benämningar
(mest i de sydliga provinserna, Östergötland, Småland och Ve¬
stergötland) torde utmärka sämre eller yngre oxar1)- Gille oxar
äro öfverallt mycket färre till antalet än dessa senare.
I Vestmanland och Bergslagen förekomma särskildt några
persedlar, som i öfriga provinser icke upptagas: Jern, dels
Osmund- i fat (= 1 Sk®), dels Stång- och Tackjern i Sk®,
hvilket antecknas såsom bönder eller bergsmän tillhörigt antin¬
gen hemma eller "uppe vid berget", vidare Kol, mätt i stigar,
och Malm i "Veckosten" och L®, samt en och annan gång "Span-
mål", af hvilken dock icke taxerades mer än det som var öfver
1) "Käfflingsoxe = ung oxe" Rietz. Käflingen måste dock hafva varit öfver
4 år, ty stutar från 1 till 4 år upptogos alltid särskildt i hop med
kalfvar och qvigor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
