Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser ur Sveriges sagoålder - 1. Den nordiska gudasagan. - Ägirs Gästabud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begynnelse hade han ingått fostbrödralag med Odin
sjelf och var under namnet Loder med om menniskans
skapelse. Vid mångfaldiga andra tillfällen gjorde
han Asarne väsentliga tjenster. Men hans sinnelag
var dock ondt, och sedan han hade ätit Gullveigs
eller Angurbodas (den ångerbådandes) halfbrända
hjerta, vardt han ännu svekfullare och mera ond
och skadelysten till sinnes. Vi hafva talat om hans
afföda med trollqvinnan och dess öde. – Balders död
var dock af alla hans dåd det argaste och för Asarne
det olyckligaste (se derom nästa berättelse). Det var
efter denna förfärliga olycka, som Asarne samlades
till Ägirs gästabud. Vi återgå till sagan!
Ifrån skogen återvände emellertid Loke och träffade
utanför gästabudssalen Elder, hvilken han frågade,
»hvad dryckessamtal gudarne månde hålla.» – »Om
sina vapen» – genmälde Elder – »och krigsäran tala
gudarnes söner; men af Asar och Elfvor, som äro här
inne, är ingen dig blid i talet!»
»In skall jag likväl gånga i dryckessalen» – återtog
då Loke – »och laget skåda, och vill jag blanda mehn
i Asarnes mjöd.»
Elder varnade honom och sade: »Vet, att om in du
går och mot de blida makter hädelser utöser, på dig
de dem aftorka.»
Loke vårdade sig dock ej om tjenarens tal, utan gick
in i salen. En allmän tystnad uppstod, när de, som
inne voro, sågo hvem som kommen var, men Loke bröt
tystnaden, i det han sade: »Törstig hit till salen kom
Lopter (Loke hade äfven detta namn) långa vägen, för
att bedja Asar gifva sig en dryck af klara mjödet.»
Då tystnaden emellertid fortfor, utbröt han: »Hvi
tigen I så tungsint, gudar, att I ej kunnen tala? –
Väljen mig säte och ställe i salen eller drifven mig
hädan!» –
Härtill var af gudarne Brage den ende, som svarade:
»Säte och ställe» – sade han – »gifva dig i gillet
Asarne aldrig.» – Loke vände sig emellertid till Odin
och påminde honom om forna tider. – »Mins du, Odin» –
sade han – »när i forna dagar vi blandade vårt blod
[1]; då svor du, att du aldrig en dryck ville taga,
om ej oss båda buren?»
Odin bevektes af dessa ord och mälde: »Statt
upp då, Vidar[2],låt ulfvens<footnote>
Fenrisulfvens.</footnot> fader sitta vid dryckesgillet,
att ej Loke talar
mot oss smädeord
uti Ägirs boning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
