Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser ur Sveriges sagoålder - Sagubrott om Bråvalla slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sagubrott om Bråvalla slag.
Bland de historiska sagorna, som tillhöra denna tid,
intager sagan om Bråvalla slag första rummet. Detta
slag är det största, som hållits i Norden i
fordomtimma, och alla nordiska folk deltogo i
detsamma.
Ivar Vidfamne, som öfvervann Ingiald Illråda, blef
efter honom konung öfver Svea välde, men han underlade
sig dessutom äfven Danmark. Härtill begagnade sig
Ivar af en listigt uttänkt plan mera än af vapenmakt.
Tvänne bröder, Helge och Rörek, herskade då på Seland,
och var den förre en väldig kämpe, som på vikingased
låg ute i härnad om somrarna, hafvande vunnit ett
stort namn om sig. Rörek satt under tiden hemma och
styrde riket. – Ivar egde en dotter, som hette Auda,
och till henne friade Helge och vann äfven hennes
kärlek. Men Ivar gaf den tappre hjelten afslag och
sköt skulden på sin dotter. Ty han hoppades kunna
väcka split mellan de båda bröderna och derunder
kunna bemäktiga sig deras rike. Någon tid derefter kom
Helge åter till Ivar och begärde nu hans dotter för
sin broders räkning. Ivar gaf dertill sitt samtycke,
sägande att det skedde med hans dotters bifall,
och menade han sig nu hafva vunnit sitt mål.
Han bedrog sig likväl. Sämjan mellan bröderna förblef
efter Röreks giftermål sådan som tillförene, och
födde Auda efter en tid en son, som kallades Harald.
Det begaf sig då en sommar, att Ivar kom östan från
Svea rike med sin krigshär och lade till vid Seland,
skickande genast bud till sin måg Rörek med begäran,
att han ville infinna sig hos honom. Rörek ordade
derom för Auda, som sporde, om han ej ville bjuda Ivar
till gästabud. »Töfva borde han dock», menade hon,
»den natten öfver med sin färd till skeppen.»
När det nu hade lidit in på qvällen och blef liggdags,
hade Auda låtit sätta en särskild säng midt på
golfvet, och var den bäddad med all nya kläder. Här
bad hon konungen sofva den natten och väl lägga på
minnet, hvad han drömde, hvilket han följande morgon
skulle förtälja för henne. Om morgonen, när Auda
frågade honom om hans dröm, berättade han följande:
»Mig tycktes uti drömmen», sade han, »som om jag var
stadd nära intill en stor skog och var derintill en
fager äng, der en hjort gick och betade i gräset. Ur
skogen framträdde en leopard, hvars hud var skinande
som guld, men hjorten genomborrade honom med hornen
fram vid bogarna, så att han föll död ned; derefter
såg jag en stor drake komma flygande mot hjorten,
som han spände om med sina klor och helt och hållet
sönderslet. Då framkom ur skogen en björninna med
sin unge, och ville nu draken fasttaga äfven henne,
men björnen försvarade henne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
