- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
119

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser ur Sveriges sagoålder - Sagan om Ragnar Lodbrok och hans söner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– »Hvem var då din fader», sporde
Ragnar, »eftersom det icke är den fattige
gubben på Spangarhed?» – Kraka svarade:
»Min fader var Sigurd Faufnersbane och min moder
Brynhilda.» – Olikligt synes mig», genmälte då
Ragnar, »att deras dotter skulle heta Kraka
och uppfödas i sådan fattigdom, som på Spangarhed
var.» – »Derom månde sagan vittna», svarade
hon, och berättade så utförligt om sin
födelse samt huru hon kommit till Spangarhed
och hvad som der hade tilldragit sig, tills Ragnar
och hon der träffades.

När hon slutat, sade Ragnar: »Jag må undra, Aslög,
på allt, hvad du nu berättat.» Hon svarade: »Du vet,
att jag är hafvande, och månde fostret, jag går med,
vara ett svennebarn. Å honom skall synas ett märke,
såsom låge der en orm kring hans öga, och om så är,
beder jag dig tro på Aslög och ej så tida fara till
Sverige, att du får kung Östens dotter. Derjemte
beder jag dig, att barnet, om hederstecknet efter
min förmodan finnes kring dess öga, månde uppkallas
efter min fader.»

Någon tid derefter föder Aslög en son, och buro
svennerne honom inför Ragnar i kungssalen. Ragnar
upptog barnet i sitt sköte och beskådade det
noga. Svennerne sporde då, huru pilten skulle heta.
– Ragnar svarade:

Sigurd månde
svennen heta.
Månde han ung
stånda i striden.
Lik är han moder
och brås på sin fader;
månde han hedra
Odins-blodet.


Drog Ragnar så en guldring af handen och gaf åt gossen
till namnfäste. Men när han räckte ut handen och ville
lemna ringen åt barnet, bar det sig så till, att han
kom att röra med den vid barnets rygg. Ragnar uttydde
tecknet, som skulle pilten förakta guldet, och qvad:

Dyra ringen
med glittrande stenen
synes förakta
Brynhildas ättling.
Dock Budle-sonen[1]
den skall bära i blodiga strider
för hjeltehären.
Pryde den ingen
annan än Sigurd,
strålande ringen,
för kämpahand gjord.
Hafver dock aldrig
harmen mig träffat
tyngre än nu.
Men jag den fördrager.


Med färden till Sverige blef nu intet af. Men Aslögs
härkomst blef bekant, så att alla visste, det hon
var Sigurd Faufnersbanes och Brynhildas dotter.

När det nu led fram på nästa sommar och Ragnar
icke kom till det vanliga gästabudet, då tiden
dertill var inne, tyckte konung Östen detta vara
en stor sidovördnad mot honom och hans dotter, och
upphörde så vänskapen mellan båda konungarne. Erik
och Agnar, Ragnars söner med Thora, beslöto då härja
på Sverige. De drogo derför

[1] Budle hette Brynhilds fader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free