Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filip och Inge den yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver att konung Nils icke hållit ord. Han ryckte
vidare fram mot Tumatorp[1],
som plundrades, hvarpå
han seglade till Kalmar. Här fortsattes härjningarna,
och Småländingarne tvingades sitt låta döpa sig och
pålades en skatt af 1,500 nötkreatur. Derefter
återvände konung Sigurd till Norge med stort
byte. Hans tåg har i konungasagorna fått namn af
Kalmare-leding.
Intet finnes i häfderna antecknadt om konung Inge, att
han tagit något steg för att värna sitt land hvarken
mot Östens arbete att draga Jemtland undan Sveavälde
eller mot Sigurd i Småland. Han dog år 1125 af ond
dryck i Vreta i Östergötland, hvarest han skall hafva
grundlagt ett nunnekloster af Cisterciensernas orden.
Den orimmade krönikan säger, att öfver konung
Inges död sörjde alla svenskar, och om biskop Nils
Ulfsson i Upland berättas, det han varit så nära och
innerligt i vänskap med konung Inge förenad, att han
sörjt sig till döds öfver konungens död. Den mindre
rimkrönikan, som låter konungarna sjelfva omtala
det mest framstående i deras lefnad, lägger i konung
Inges mun dessa ord:
I Vreta klostet lät mig förgifva
den mig ej unte längre att lifva.
I Telge Ragnhild, min hustru, ligger;
jag tror hon mig nåd af Gudi tigger.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
