Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta nya Sigtuna växte snart till stor
betydenhet. Staden, af hvars grundmurar man ännu skall
kunna se lemningar, var så stor, ätt man knappast
på sex timmar kunde gå omkring den; och om dess
folkrikhet och rikedom vittna de ännu qvarstående
ruinerna af forna kyrkor.
Den 14 Juli anlände den fiendtliga flottan framför
Sigtuna, som helt och hållet blef förstördt,
liksom Konghäll ett halft sekel förut. I afseende
på orsakerna till detta Esternes tåg och Sigtunas
förstöring voro de troligen desamma som vållade
Konghälls, nämligen ryktet om stadens rikedomar och
det stora byte, man der väntade att vinna. Måhända
kom härtill något begär att hämnas för anfall, som
förut skett vesterifrån på deras eget land. Häfderna
upplysa intet härom.
Det förnämsta af bytet skall hafva varit tvänne
silfverportar, som man antagit hafva varit
stadsportarna i Sigtuna. De finnas ännu i staden
Nowgorod i Ryssland och sågos der år 1722 af
H. Brenner, som beskrifvit dem. De uppgåfvos vara
tagna från Czartuna, ett namn, som man anser beteckna
Sigtuna. Enligt Brenners beskrifning synas dessa
portat hafva varit begagnade till chordörrar.
Efter denna förstöring återvann aldrig Sigtuna
sin forna glans. Härtill bidrog äfven anläggandet
af Stocknolm, hvars första begynnelse tillskrifves
konung Knut Eriksson.
Åtta eller nio år efter denna händelse dog konung
Knut på sin gård Eriksberg i Gäsene härad i
Vestergötland. Eriksbergs kyrka skall vara uppbyggd
af honom till hans faders minne. Här i trakten vid
Gathe synas lemningar af vallar och grafvar. Man
säger, att konung Knut här haft sin bostad och att
han der mycket uppehållit sig. För honom hade orten
äfven minnen från hans första strider om svenska
kronan. Ett slag stod här emellan honom och konung
Carl Sverkersson, innan Knut måste fly till Norge,
och man visar i närheten en sten, kallad Kungsbotten,
hvarunder Knut hållit sig gömd, innan han lyckades
fly undan för Carl.
I afseende på konung Knuts dödsår äro meningarna
olika. Enligt ett gammalt dokument synes man kunna
antaga året 1196 som hans dödsår, så mycket mer
som han har ett bref af hans efterträdare, af
år 1200, hvari denne säger sig då hafva regerat i
fyra år. Kyrkoherdarne Åke och Ambjörn i Vernamo
och Berga säga sig i det förra hafva tagit en trogen
afskrift af gamla bref, som de sjelfva sett och enligt
hvilka konung Knut dog den 8 April 1196.
»Att i all fred styra rike, som blifvit honom
anförtrodt af konungarnes konung» – säger
Knut sjelf i ett af sina till var tid bevarade
bref hafva varit hans lifs uppgift.
Den mindre rimkrönikan låter honom säga:
Fullmäktig jag i Sverike var
i godan tima, tre och tjugu år.
Af sot jag i Gäsene dog,
och lades jag i Varnhem till ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
