Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker II Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverker II Carlsson.
Sverker Carlsson, han som vid sin faders död blef
räddad från Visingsö och förd till Danmark, blef
efter Knut Eriksson vald till konung. Bestämda
underrättelser om huru härmed har tillgått hafva
vi icke. Att det icke aflupit utan strid, kunna vi
gissa. Men att en ättling af det götiska konungahuset
blef konung, visar Götarnes seger öfver Svearna.
Konung Sverker skildras som en förståndig och i
all måtto behaglig man med höfviska seder, dertill
en god stridsman och mån om sitt rikes väl. Hans
beröm härflyter dock ur en källa (konungalängden vid
Vestgötalagen), om hvars tillförlitlighet vi redan en
gång hafva nämnt att man kan hysa tvifvel. Medan han
ännu vistades i Danmark, hade han ingått giftermål med
Ebbe Sunessons dotter Bengta och derigenom skaffat
sig ett mäktigt stöd för sina anspråk på svenska
tronen. Sedan han blifvit konung i Sverige, gifte han
sig för andra gången med jarlen Birger Brosas dotter
Ingegerd. Birger var fortfarande efter konung Knuts
död äfven Sverkers jarl, och var det till sin död
1202, hvilket år äfven var tvänne märkliga konungars
dödsår, nämligen konung Sverres i Norge och konung
Knut VI:s i Danmark.
Ännu medan denne jarl Birger lefde, utfärdade konung
Sverker det vigtiga konungabref, hvarigenom det första
i lag erkända samhällsstånd bildades i Sverige. Det
var det så kallade andliga frälset. Konungen
förklarade nämligen alla gods och gårdar, som
tillhörde kyrkan, fria från alla utskylder till kronan,
och stadgade derjemte såsom en för alla tider gällande
lag, att ingen prest månde för något brott, hvilket
det än måtte vara, dragas inför verldslig domstol,
utan skulle han stå till ansvar endast inför biskopar
och prelater.
Det var stora friheter presterne sålunda
vunno. Måhända hade Sverkers långvariga vistande i
Danmark, der kyrkan i utveckling stod långt framom
den svenska och der han på nära håll sett, hvilket
stöd konungen hade i den danska kyrkans förste man,
erkebiskop Absalon, verkat hos honom det beslut, att
genom åstadkommandet af en sjelfständig myndighet
vid sidan af konungamakten stärka och stödja
denna. Troligt är emellertid, att dessa rättigheter
i sjelfva verket varit kyrkans ända från den tid,
då hon först fick jordegendom. Sverker gjorde det
häfdvunna till lag.
Men det är något ovanligt att finna konungen sålunda
utfärda lag. Med tanken fästad på Olof Skötkonungs
saga, der man finner allmogen så mäktig gent
emot konungen, och då man ännu under de Stenkilska
konungarna finner folkets makt större än konungens, om
denne var frestad att handla emot folkviljan – finner
man det underligt nog, huru som konung Sverker stiftar
lag alldeles på egen hand, »af gudomlig ingifvelse»,
som det står i hans bref. Brefvet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
