- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
369

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Landet.

Vi hafva i afseende på vårt lands ortförhållanden och
indelning för denna tid underrättelser, som skrefvos
af ett samtida vittne, Snorre Sturlesson. Låtom oss
höra honom!

»Sveriges välde» – säger han – »ligger i många
lotter. En lott är Vestergötland, Vermland och
Markerna, samt allt det som dertill lyder; och
är det ett så vidt begripet rike, att under den
biskop, som deröfver är, äro elfva hundra kyrkor.

Den andra landsens lott är Östergötland, och är der
det andra biskopsdömet, och följer nu Gotland derunder
med Öland, hvilket allt tillhopa är ändå fast större
biskopsdöme.

Uti sjelfva Svithiod är en lott af landet, som heter
Södermanland, det är desslikes ett biskopsdöme.

Sedan är Vestmanland eller Fjerdhundraland, som också
är ett biskopsdöme.

Det dernäst heter Tiundaland, hvilket är den tredje
lotten uti sjelfva Svithiod. Den fjerde lotten kallas
Attundaland. Så Sjöland (Roslagen), den femte lotten
med allt det som dertill hörer, hvilket allt öster
ut vid hafvet beläget är.

Tiundaland är förnämst och bäst bebygdt uti Svithiod,
derunder lyder hela riket. Der är Upsala, der är
konungastolen och der är erkebiskopsstolen, och
deraf hafver Upsala öd sitt namn. Ty så kalla Svearne
Sveakonungens egendom; de kalla den Upsala öd.»

I dessa underrättelser möter oss således den gamla
indelningen, som berodde på stamskilnad – indelningen
i Svealand och Götaland.

Götalandskapen äro under denna tid utan gensägelse
de mest framstående. Sverkerska konungaätten var
infödd der, efter hvad det vill synas; de erikske
konungarne uppehöllo sig förnämligast på sina gods i
någondera af de stora landslotterna Sunnanskogs, och
den mäktigaste ätten i landet – mäktigare må hända
än sjelfva konungaslägterna – vi mena folkungaätten,
var ursprungligen en götisk ätt. Vi hörar i allmänhet
föga eller intet talas om landet Nordanskogs eller
»det egentliga Sverige», för så vidt som icke någon
händelse af mer än alldaglig natur der tilldrog sig.

Vestergötland var må hända för denna tid det
vigtigaste landskapet. Ur hedendomen utgingo
Vestgötame såsom mäktigare än Upp-Svearne. Medvetne
om denna sin makt, fordra de såsom sin rättighet att
tillsätta konung för hela riket – och vinna denna
sin fordran. En götisk jarlaätt uppstiger på tronen.

Snorre Sturlessons uppgift om de elfvahundrade
kyrkorna synes öfverdrifven. Endast något öfver halfva
detta antal uppgifver Vestgötalagen kyrkorna i Skara
stift, som då innefattade äfven Vermland och Dalsland.
Emellertid visar sig Vestergötland såsom ett folkrikt
land, oaktadt sina stora skogar, som på dessa tider
voro vida vidsträcktare än nu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free