Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Birger Magnusson och hans bröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att rida, och när de kommo fram till ån, var mörka
natten inbruten. Det var så mörkt, att den, som red
efter, icke kunde se närmaste man framför sig.
Vid ån gjorde de halt och öfverlade om öfvergången. Ån
var nämligen djup och bred och svår att rida öfver,
så att många ville afbida dagningen. Men herr Mats,
som visste, att allt berodde på skyndsamhet, afgjorde
raskt öfverläggningen med de orden: »Vi skola härtill,
gånge oss i öfrigt, som vår Herre vill.» Och så satte
han hastigt af ned i strömmen, och hans män följde
honom.
Konungens folk hade slagit läger i en by, der de voro
i lugn för både storm och regn. I en och samma gård
lågo alla riddarne, och en stor eld var upptänd på
gården, omkring hvilken flere af riddarnes män höllo
vakt. Herr Mats och hans ryttare redo i sporrstreck
upp till gården, der elden brann.
En af vaktknektarne sprang då till stugan, der
riddarne lågo i djupaste sömn, för att väcka
dem. Detta märkte dock hertigarnes ryttare i
rättan tid, och tio af dem sprungo af hästarna och
skyndade till samma stuga, så att de kommo dit före
vaktknekten.
En kort strid uppstod, men herr Mats och hans ryttare
segrade, och alla riddarne blefvo tagna till fånga.
Konung Birger tog illa vid sig, när tidenderna kommo
till honom om olyckan vid Agnabro. Han och marsken
läto genast budkaflar utgå och fingo på det sättet en
här af 20,000 man tillsammans. De drogo med denna här
genom Vermland nedåt Dalsland, och efter ett högst
besvärligt tåg kommo de slutligen framför Dalaborg.
Der mötte dem den underrättelsen, att hertigarne hade
dragit till Norge för att skaffa undsättning, och
något derefter funno de ytterligare det budskapet, att
hertigarne voro på väg med en förstärkningshär från
Norge till Dalaborgs undsättning. Konungen och marsken
bröto då upp från Dalaborg och tågade hertigarne till
mötes, så att, när dessa kommo tågande öfver norska
gränsen, funno de hela svenska hären framför sig.
Der stodo nu bröderne mot hvarandra, färdige till
strid.
Den gången kom det dock ej till strid dem emellan.
Konungens och marskens kraftiga åtgärder till rikets
försvar, på samma gång som konung Hakon väl kunde inse
farorna af att inlåta sig i ett krig med Sverige,
innan han ännu hade fred med Danmark, hvarför han
liksom Norrmännen i allmänhet borde vara benägen för
en skyndsam förlikning mellan de stridande – dessa
omständigheter gjorde, att man i stället för att med
vapen afgöra saken vid midvintern sammanträffade
till fredlig uppgörelse på Kolsäter.
Kolsäter är beläget i Gesäters socken af Vedbo härad
i Dalsland, alldeles invid gränsen till Bohus
län. Gården ligger nära (något vester om) den söder
om Stora Leesjön upprinnande Qvistrumselfven, som
i sitt öfra lopp heter Örekilselfven[1].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
