Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyköpings gästabud och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryttare, med hvilka han drog till, Sverige. Ryttarne
anfördes af en Mårten eller Mats Dufva.
Hvad som i första rummet hindrade konungen af Danmark
att äfven denna gång komma sin nödstälde svåger
till undsättning, var det fiendtliga förhållande,
som åter inträdt mellan honom och hans broder,
hertig Christofer, samt erkebiskopen, Esger Juel. Den
sistnämnde hade från att vara kanik i Ribe blifvit af
konung Erik först uppsatt på biskopsstolen i Århus och
derifrån på Lunds erkebiskopsstol, der han icke dröjde
att följa sin företrädares, de viljestarka männens,
Jakob Erlandssons och Jöns Grands fotspår i striden
för de kyrkliga rättigheterna emot konungamakten.
Det var emellertid naturligt, att liksom konungen
gynnade Birger, så räckte båda konungarnes
fränder handen åt hvarandra. Hertig Christofer och
erkebiskopen flydde öfver till Sverige och ingingo
der förbund med de fångne hertigarnes gemåler. Detta
ingicks i Kalmar dagarne mellan den 16 och 20 April
1318.
Här i staden äfvensom på Borgholm hade Valdemars
hertiginna uppehållit sig, sedan hennes gemål drog
ifrån henne före julen uppåt öfra Sverige. Hertig
Eriks gemål skyndade med sina barn, så fort hon fick
underrättelse om hvad som tilldragit sig i Nyköping,
nedåt södra Sverige till Vestergötland, der hon slöt
sig inne på det starka Skarahus.
Genom Skåne ryckte junker Magnus in i Småland. Det
var ett ridderligt sinne hos den unge konungasonen,
och mycket olik syntes han sin fader. Han hade mera
af fasterns, den ädla drottning Ingeborgs, sinnelag
än af faderns. Men hans bana blef kort. Folkungarnes
onda öde rufvade öfver honom.
Fredligt tågade han fram med hären, hvar han kom i
Smålands bygder.
När han kom uppåt Östergötland, var konung Birger
honom till mötes, och derpå ryckte de tillsammans
vidare uppåt landet. Så kommo de upp mot Skärkind,
hvarest liksom på det strax söder derom belägna
Halleby så väl Birger som hans bröder i forna
lyckligare dagar hållit hof.
Vid Hallebysjöns strand[1]ligger byn Herrmanshult
och sydvest om den, mellan byn och sjön, den
höga Laxbacken. Här synas grundvalar efter trenne
byggnader, hvilka tillhört Skärkinds konungahus[2].
Utom dessa ålderdomslemningar eger Herrmarshults
by för en hvar, som älskar sitt lands minnen, en
märkvärdighet, hvilken vi ej må förbigå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
