Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Magnus och Erik, 1355-1359
- Konung Magnus och Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då förgaf hon[1] med begge deras[2] råde
Erik, som konung i Sverike var
och hon sjelf till verlden bar;
som han i sitt yttersta sade,
att modern honom det gjort hade.
Det är nog sant, att Magnus hade fördelar af sin sons
död, men det är lika visst, att hvad man må hafva
att förebrå Magnus och Blanka, icke är det grymhet.
Blanka var lättsinnig och verldslig i seder, men grym
var hon icke, och ett så onaturligt brott hafva vi
i alla händelser icke rätt att påbörda henne utan
säkra bevis,
Konung Erik bär i vår historia ordningsnummern 12
efter den nästföregående konungen med samma namn,
Erik XI, som lefde ungefär hundra år förut och som
dog 1250.
Konung Magnus och Rådet.
Riksens Råd sutto församlade i Södertelje –
det var den 25 Juli 1359 – då ett bud från
konung Magnus anlände, hvilket medförde bref och
helsningar, att nu efter hans allra käraste sons
Eriks död alla dennes länder åter tillföllo honom
(Magnus). En allmän tystnad utbredde sig i salen,
sedan konungens bref blifvit läst. Herrarne sågo
bestörte på hvarandra. Dock var det för en hvar af dem
klart, att de måste för det närvarande underkasta sig
konungen. De uppsatte ett bref, hvari de enträget och
allvarligt begärde, »att konungen i någon stad ville
komma tillsammans med sitt råd och andra rikets män
för att öfverlägga om och skipa, hvad under närvarande
omständigheter kunde tarfvas nödigt till landets
bästa, och hvarigenom riket, kronan och Sveriges
allmoge måtte bevaras och beståndande blifva». Brefvet
slutade med en anhållan, att han måtte vara dem en
nådig herre, liksom de voro honom hulda män».
Med detta bref afsändes biskop Nils i Linköping,
Erengisle jarl och Trotte Petersson till konung
Magnus.
De träffade konungen i Lund, och härifrån utskref
han ett riksmöte i Kalmar till den 12 Oktober. Till
detta möte kallades utom riksens råd, som anhållit
om mötet och derför naturligtvis icke behöfde kallas,
först och främst såsom vanligt alla de konungens och
rikets män, som för rikets eller sina egna tarfvors
skull der ville infinna sig, likaså biskoparne och
tvänne kaniker från hvarje domkyrka, men dessutom
kallades »fyra män af allmogen från hvarje lagsaga
äfvensom vissa nämndemän från hvarje köpstad».
Detta är den äldsta till våra dagar bibehållna
riksdagskallelse. Den är daterad Lund den 29 Augusti
1359. Vi hafva förut en gång, det var då konung Magnus
valdes till konung vid Mora stenar 1319, sett
[1] förgiftade hon (Blanka)
[2] Magnus och Blankas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0703.html
