Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Magnus försöker återvinna Skåne - Magnus och Håkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De så ifrigt väntade herrarne, af hvilka Magnus
kunde och borde vänta det kraftigaste understödet,
kommo emellertid icke. Magnus och Håkan sågo sig
derföre nödsakade att med de få trupper, de på egen
hand kunde sammanbringa, rycka nedåt Skåne. De hunno
dock icke längre än till Halmstad, som försvarades
af hertig Christofer. Här mötte dem sändebud från
städerna med underrättelse om stilleståndet, hvari
äfven de skulle vara inbegripna. Konungarne emottogo
ingalunda med välbehag denna underrättelse, dock
bragtes det derhän, att det goda förhållandet mellan
konungarna och städerna återupprättades.
Hertig Christofer i Halmstad bekymrade sig så litet
om den ingångna vapenhvilan, att han kort efter
gjorde ett infall i Finveden, om hvars besittning
han sökte försäkra sig genom att på flera ställen
uppföra förskansningar.
I September samlades konungarne och rådet, deribland
de så länge väntade herrarne till Söderköping, och dit
kommo äfven sändebud från städerna. Här återstäldes
enigheten mellan de förbundna på det sättet, att
städerna fingo Borgholm och Öland i stället för Bohus
och Marstrand, som herrarne egenmäktigt hade lofvat
dem. Brefvet härom undertecknades jemte konungarne af
12 rådsherrar, bland hvilka de välbekanta herrarne
Erengisle jarl, drotset Nils Thuresson, Bengt
Filipsson och biskop Magnus i Vesterås m. fl.
Efter detta möte hörde icke konungarne något af hvad
som tilldrog sig mellan deras bundsförvandter och
Valdemar, hvarför de skrefvo till dem från Stockholm
ett bref med klagomål öfver »att de ännu icke efter
de tyska sändebudens hemresa från Söderköping hade
fått ett enda bref eller någon underrättelse om,
huru städerna aktade förhålla sig med hänseende till
kriget med Danmark», och anhöllo, det de med det
snaraste ville lemna dem besked härom.
Detta bref skrefs den 7 November, men redan dagen
förut hade städernas sändebud sammanträdt med konung
Valdemars för att underhandla om stillestånd, hvilket
också afslutades den 10 och skulle vara till den
6 Januari 1364. Konungarne Magnus och Håkan voro
inbegripna i denna dagtingan, och Valdemars sändebud
Fikke Moltke afgick, ledsagad af ett sändebud från
Rostock, att underrätta dem derom.
Magnus och Håkan.
De med Magnus missnöjde herrarne hade i hans äldre
son funnit en man efter sitt sinne. Efter hans död
synas de hafva väntat sig samma tillmötesgående från
den yngre sonens, konung Håkans sida. Men denne var
ej så lätt att vända, dit de ville, stod ej heller i
samma förhållande som brodern, hvilken utom herrarnes
eggelser äfven, som vi minnas, frestades af det
tillbakasättande, som jemförelsen med Håkan gjorde
så i ögonen fallande.
Dessa herrar yrkade nu, att Håkan skulle bryta
förbindelsen med Valdemars dotter Margareta och i
stället trolofva sig med grefve Henriks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
