Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget och frederna, 1809, 1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flera smärre afdelningar för att besätta de vigtigaste
kustorterna. Under stillaliggandet i Umeå hade
ryssarne med mycket besvär anlagt en flottbro öfver
Umeå elf; men när snön vid midsommarstiden smälte å
fjellen, uppstod sådant vårflöde, att denna bro åter
förstördes.
När Sandels fick kunskap härom, beslöt han söka drifva
ryssarne från den kustsräcka de besatt söder om Umeå,
och möjligen äfven från denna stad. Den 1 Juli gick
han på en flottbro öfver Öre-elfven och framträngde
den 2 till Hörnefors bruk; men då hans förtrupper
den 3 kommo till Södermjöle, stötte de på en dem vida
öfverlägsen rysk styrka af omkring 4,000 man, som på
den nu återstälda bron gått öfver Umeå-elfven, i följd
hvaraf Sandels åter måste draga sig bakom Öre-elfven,
dock först efter en het strid, som kostade ryssarne
180 man och svenskarne 160, hvaribland den tappre
öfverstelöjtnant Dunker, som vid flera tillfällen
utmärkt sig under kriget i Finland.
Under tiden hade den 6 Maj en engelsk flotta under
amiral Saumarez ankommit till Göteborg, der en del af
denna flotta qvarlemnades, för att genom kryssning i
Kattegat, Belterna och Öresund betäcka Sveriges vestra
kust, hvarefter Saumarez med återstoden afgick till
Östersjön för att skydda östra kusten, blokera ryska
flottan och hindra ryssarnes förbindelser mellan
finska kusten och Vesterbotten. Den 4 Juni kom han
till Carlskrona med 10 linieskepp och 17 mindre
fartyg, afgick i medlet af samma månad till Finska
viken samt lade sig med sin hufvudstyrka utanför
Reval, utsändande en mängd kryssare öfver hela Finska
viken och Riga-bugten för att störa ryska handeln. I
slutet af Maj hade ryska örlogsflottan blifvit utlagd
för att skydda inloppet till Petersburg, och äfven
ryska skärgårdsflottan satt sig i rörelse för att
betäcka ryska trupperna på Åland. Engelska flottan
hindrade emellertid under hela sommaren den ryska
örlogsflottan att lemna sin ställning vid Kronstadt
samt oroade finska kustfarten och biträdde äfven
svenska skärgårdsflottan att hålla den ryska i
overksamhet.
Emellertid hade redan i medlet af April den i Malmö
förlagda eskadern af svenska skärgårdsflottan,
31 kanonslupar och 3 mindre bevärade fartyg, under
konteramiralen Clas Leonard Hjelmstjerna blifvit
utrustad för att beskydda de genom Sundet gående
svenska handelsfartygen, och i Maj utrustades i
Göteborg 24 kanonslupar under öfverstelöjtnant
Johan Carl Diedrichs att försvara inloppet till
Göta elf. Under Maj och Juni utrustades alla i
Stockholm förlagda skärgårdsfartyg, hvilka utlades
i Roslagsskären för att afhålla den fiendtliga
skärgårdsflottan från kusten och förhindra ett
befaradt landstigningsförsök af de på Åland förlagda
ryska trupperna. Viceamiralen friherre Olof Rudolf
Cederström erhöll befälet så väl öfver hela denna
svenska skärgårdsflotta, bestående af 10 däckade
och 50 öppna kanonslupar samt 40 jollar, som öfver
de i Bottniska viken kryssande 4 fregatter och
3 mindre fartyg, tillhörande örlogsflottan. Han
tog Gisslinge-skären utanför Furusund till sin
hufvudstation, hvarifrån smärre fördelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
