Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Napoleon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Moldau, men återlämnade till Turkiet större delen af
detta landskap, jemte Wallachiet. Detta fördrag
ratificerades genast af Alexander, men hos sultan
Mahmud mötte ratificerandet så stora svårigheter, att
Carl Johan fann sig föranlåten afsända general Tavast
i en utomordentlig beskickning till Constantinopel,
der han ock, understödd af Englands och Rysslands
sändebud, lyckades öfvertala sultanen att ändtligen
meddela den länge uppskjutna ratifikationen.
Äfven mellan Ryssland och England lyckades Carl Johan
att återställa freden. I början af April hade förra
engelska sändebudet Thornton ankommit till Stockholm
och sedermera, jemte Suchtelen, följt kronprinsen
till Örebro, der båda ministrarne dröjde under
hela riksdagens lopp. Der undertecknades ock den
18 Juli 1812 freden mellan England å ena sidan samt
Sverige och Ryssland å den andra. Dessa fredsfördrag
innehöllo dock inga bestämmelser i afseende å det
pågående kriget mot Napoleon eller Norges förening
med Sverige. De stadgade endast ett återställande
af vänskaps- och handelsförbindelserna mellan dessa
makter i enlighet med äldre fördrag, samt ömsesidig
garanti af staternas säkerhet och sjelfständighet.
Likväl lofvade England i en hemlig artikel att lemna
Sverige penningar, vapen och lifsmedel till ett
värde af omkring 700,000 pund sterling. Ryssland
skulle såsom borgen för sina förbindelser skicka
hela sin flotta af 18 linieskepp och 12 fregatter
till Englands hamnar. Genom dessa båda freder hade
Alexander emellertid fått sina båda yttersta flyglar
tryggade i det stora kriget mot Napoleon, och denne
erkände efteråt, att han begått ett groft fel i att
inlåta sig på ett dylikt företag, under det han på
sina flyglar, hvilka snart lågo bakom honom, lemnade
två kabinett mot honom fiendtliga och två arméer,
hvilka minsta motgång kunde förvandla till hans
fiender.
Kriget hade emellertid redan begynt, och mot slutet af
April hade Alexander afrest till sin här. Anländ till
Wilna, beslöt han i afseende på sättet för krigets
förande följa de råd, Carl Johan gifvit honom,
nemligen att undvika alla stora sammanträffningar,
småningom draga sig tillbaka och först i ett på
förhand upprättadt fast läger försöka allvarsamt möta
fienden, hvarigenom dess här skulle småningom minskas,
under det den ryska förstärkte sig genom förening
med sina reserver.
Den 9 Maj lemnade Napoleon Paris och inträffade den
16 i Dresden, hvarifrån han afreste den 29 och satte
sina härar i rörelse mot preussisk-ryska gränsen. Den
24 Juni öfvergick han Niemen med sin hufvudstyrka och
höll den 29 sitt intåg i Wilna, hvilken stad ryssarne
frivilligt öfvergåfvo, i det de stälde sitt återtåg
mot det befästade lägret vid Drissa. Napoleon anlände
till Witepsk den 28 Juli, dref ryssarne från Smolensk
den 18 Augusti och fortsatte derifrån sitt tåg mot
Moskwa, dit kärnan af ryska hären aftågat från Drissa
och dit äfven Alexander begifvit sig.
Under tiden hade Carl Johan gjort allt för att uppmana
Alexander till ståndaktighet under motgångarna och
att förekomma en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
