Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1865, 1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Carl XV.
männen, befriades från dess utgörande, då de med
detsamma upphörde att vara valberättigade och
valbare; att landstingen och stadsfullmäktige,
sohi hade att utse ledamöter i första kammaren,
voro ännu alltför nya och obeprdfvade institutioner,
hvilka genom den nya riksdagsordningen finge en helt
annan bestämmelse än den rent ekonomiska, hvarför de
ursprungligen voro afsedda; att förslaget uteslöt
från valrätt och valbarhet en mängd medborgare,
som enligt gällande riksdagsordning egde valrätt
och valbarhet i bondeståndet; att ehuru förslaget
antydde, det första kammaren skulle företrädesvis
hafva egenskapen af fasthet och kontinuitet,
komme deri likväl, genom tillämpning af förslagets
stadganden rörande dess bildande, att blifva svagare
och rörligare än andra kammaren, hvilken, till följd
af sitt större antal ledamöter, vid den gemensamma
omröstningen, då kamrarne rörande statsreglering,
bevillning m. m. stanna i olika beslu-t, komme att
i afseende å dessa högst vigtiga ämnen utöfva långt
större inflytande än första kammaren, med sitt ringare
antal ledamöter, hvadan förslagets uppgift om båda
kamrarnes likberättigande icke vore med verkliga
förhållandet öfverensstämmande, o. s. v.
Man hade äfven uppgjort ett motförslag, enligt
hvilket svenska, folkets ombud likaledes skulle
församlas till riksdag på två kamrar, men till lagtima
riksdag sammanträda endast hvart tredje år. Valrätt
till båda kamrarna skulle tillkomma hvarje svensk
man, som för egendom, tjenst, yrke eller inkomst,
till staten eller till den kornmun, der han är
mantalsskrifven, erlägger skatt och i kommunens
allmänna angelägenheter eger rösträtt. Valbar i andra
kammaren skulle vara hvarje svensk man, som uppnått
25 års ålder, bekänner sig till den evangeliska
läran eller tillhör annat af staten erkändt kristet
protestantiskt religionssamfund, samt minst ett
år före valet egt och fortfarande eger rösträtt
inom den valkrets, för hvilken han väljes; valbar
i första kammaren vore en hvar till riksdagsinan
i andra kammaren valbar man, sofn uppnått 35 års
ålder. Till andra kammaren skulle väljas, å landet
samt i köpingar och städer utan egen jurisdiktion, för
hvarje domsaga en riksdagsman, eller två, om domsagans
folkmängd öfverstege 50,000; i hvarje stad, med en
folkmängd af 10,000 eller deröfver, en riksda.gs-man
för hvart fullt tal af 10,000. Öfriga städer med
egen jurisdiktion skulle för hvarje län utgöra en
valkrets, hvilken hade att välja en riksdagsman för
hvarje fullt tal af 10,000, men egde välja en sådan
äfven derest valkretsens folkmängd ej uppginge till
10,000. Valen skulle vara direkta i alla städer,
som hade att, hvar för sig, sända en eller flere
riksdagsmän, men indirekta, genom utsedda valmän,
i de öfriga städerna och å kindsbygden, samt gälla
för en tid af tre år. Till första kammaren skulle
prester med ordinarie beställning i kyrkans tjenst
samt ordinarie lärare vid de offentliga läroverken ega
utse 20 riksdagsmän, universiteten i Upsala och Lund
hvartdera en riksdagsman, samt vetenskapsakademien
en riksdagsman. De för fastighet och inkomst högst
beskattade inom hvarje landstings-område skulle ega
utse en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
