Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1865, 1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1865, 1866.
91
riksdagsman för hvarje 100,000 af landstings-områdets
folkmängd, men hade att utse en riksdagsman äfven om
folkmängden icke uppginge till 100,000. Antalet af
dem, som inom hvarje landstings .område egde i detta
val deltaga, skulle beräknas efter områdets folkmängd,
en för hvarje fullt tal af 1,000, dock att, derest
flere befurinos skatta det lägsta belopp, som sålunda
visade sig för valrätt erforderligt, dessa alla finge
i valet deltaga, om ock antalet derigenom skulle
öfverstiga en för hvarje 1,000 af folkmängden. De
för egendom och inkomst högst beskattade i Stockholm
skulle ega utse en riksdagsman för hvarje fullt
30,000-tal, och öfriga städer, som ej deltaga i val af
landsting, en för hvarje fullt 2O,ooo-tal af stadens
invånare. Antalet af dem, som inom hvarje stad egde
i detta val deltaga, skulle beräknas efter stadens
folkmängd, en för hvarje fullt tal af 200, dock med
nyssnämnda förbehåll i afseende å flere skattande
för lägsta beloppet. Ett lika antal riksdagsmän,
som sålunda utsagos af de högst beskattade, skulle
ridderskapet och adeln ega utvälja. Valen till första
kammaren skulle gälla för sex år.
Fördelame i detta förslag skulle vara, att ingen
genom detsamma förlorade den valrätt han genom
förut gällande riksdagsordning egde, hvaremot
genom det kungliga förslaget flere så väl enskilde
som korporationer skulle gå sin förra valrätt
förlustige; att, om ock andra kammaren blefve
ännu mera demokratisk än i det kungliga förslaget,
vore dock börden och den högre bildningen särskildt
representerade inom första kammaren, samt att man
genom det nya förslaget und-ginge bestämmandet af
en viss census för valrätt och valbarhet, hvilken i
utländska statsförfattningar alltid visat sig vara
den -svåraste stötestenen.
Från andra sidan anmärktes emellertid, att då
man klandrade det kungliga förslaget såsom för
mycket demokratiskt, vore det föga konseqvent att
vilja bilda en andra kammare, som blefve ännu mera
demokratisk än i det klandrade förslaget; att, då
man i första kammaren ville bilda en motståndskraft
mot den demokratiska strömmen, vore det väl vida
mera sannolikt, att en sådan motståndskraft skulle
åstadkommas derigenom, att de män, som ega folkets
förtroende i de kommunala angelägenheterna, hvilka
närmast beröra folkets intressen, skulle utse
ledamöter i den kammare, som vore ämnad att utgöra
det konservativa eller det dessa intressen skyddande
elementet, än derigenom att den öfre kammaren
sammansättes af olikartade stånd eller klasser, hvilka
lätt sig emellan kunna ega stridiga intressen och
följaktligen uti sjelfva sin organisation gömma fröet
till splittring just inom den kammare, som skulle
bilda den sammanhållande kraften; att då, enligt
det adliga förslaget, adeln skulle utse lika många
ledamöter i första kammaren som de högst beskattade
i städerna och på landsbygden samt .dessutom egde
deltaga så väl i dessas riksdagsmannaval som i valen
till andra kammaren, hade den väl mycket sett sig
sjelf till godo, samt att, då de, som förenat sig om
detta förslag, svårligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
