Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagarne 1867-1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagarne 1867-iSj2.
107
företagsamt. Den rådande politiken vore uppskofvets,
och regeringen trodde sig hafva gjort nog, om hon
samvetsgrant skötte de löpande ärendena.
Häremot invändes, att det stillastående, man
anmärkt inom lagstiftningens område, ej borde
läggas regeringen till last, utan hade sin grund
vida djupare och i helt andra förhållanden. Under
perioden 1853-1866 hade, med en alltjemt stigande
enighet stånden emellan, en rik utveckling inom
lagstiftningen egt rum, och stora reformer
blifvit genomförda. Bränvins-lagstiftningen,
kriminal-lagstiftningen, tull-lagstiftningen,
kommunal-lagstiftningen hade då blifvit ordnade
efter nya grunder, och det hade just varit enigheten
i en mängd andra vigtiga frågor, som banat väg för
och möjliggjort representationsreformen. Att det
nya samhällsskicket, som från det gamla ärft ett
så rikt lagstiftningsarbete, ej genast kunde vara
färdigt att framkalla några stora saker, vore mycket
naturligt. Dels låge det i sakens natur, att, då en så
stor förändring som representations-reformen blifvit
genomförd utan några, sådana revolutionära rörelser,
som till makten kalla helt andra element än dess förra
innehafvare, inträdde en viss betänksamhet; dels hade
den föregående representationen åt sina efterträdare
sparat de svåraste frågorna, hvilka icke kunnat af
den föregående representationen lösas, emedan man i
afseende på dem icke kommit till någon klarhet.
Slutet af den långvariga öfverläggningen blef, att
memorialet utan omröstning lades till handlingarna.
Inom andra kammaren var öfverläggningen ännu
vidlyftigare än inom den första, men man ingick
der icke i något bedömande af regeringssystemet i
allmänhet, utan sysselsatte sig hufvudsakligen med
de i utskottets memorial samt i reservationerna
anmärkta regerings-åtgärderna, hvilka man, å ena
sidan, sökte visa vara olagliga och skadliga,
medan man, å den andra, dels försvarade dem såsom
fullt lagenliga och nyttiga, dels framhöll, att
stadgandet i 107 § regeringsformen icke kunde afse,
att konungens rådgifvare skulle kunna anmälas
till skiljande från sina embeten för en enstaka
regeringsåtgärd, hvars obetydlighet i och för sig man
äfven sökte ådagalägga. Slutet blef ock att äfven här
memorialet lades till handlingarna; men att rust-
och rotehållare-in-tressets förfäktare ingalunda
voro regeringen bevågne och äfven utgjorde flertalet
inom denna kammare, visade sig genom dess beslut,
fattadt med 101 röster mot 67, att »med godkännande
af konstitutionsutskottets anmälning» lägga memorialet
till handlingarna.
En annan fråga, berörande förhållandet mellan båda
statsmakterna, hvilken vid denna riksdag förekom,
kan äfven förtjena omnämnas. Statsutskottet hade
nemligen föreslagit mantalspenningarnas upphörande
utan något tillägg, att riksdagen måtte »för sin
del» sådant besluta, och således antydande, att en
ordinarie statsinkomst kunde upphöra blott genom
den ena statsmaktens beslut, ehuru dittills varit
temligen allmänt antaget, att inga ordinarie skatter
kunde afskaffas utan båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
