Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Margaretas reduktion - Kalmare-unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställning. Man finner henne också i de andra rikena
vara betänkt på detsamma.
Att tanken på de tre rikenas förening för evärdeliga
tider redan nu ej blott fans hos Margareta utan
äfven uttalades, det visar oss den 8:de punkten i
beslutet. Det nästföljande steget i denna riktning
lät icke länge vänta på sig.
Kalmare-unionen.
Vårt nuvarande Kalmar med sina för icke längesedan
raserade vallar och grafvar är icke det Kalmar,
som fans på Folkungarnes och Margaretas tid. Den
holme, hvarpå den nuvarande staden ligger,
kallades då Systerholmen, emedan den tillhörde ett
nunnekloster. Sedermera förekommer den under
namnet Qvarnholmen.
Medeltidens Kalmar låg vester om det nuvarande, der
som Gamla staden nu ligger. Men äfven detta Kalmar
var omgifvet af vallar och torn, öfver hvilka
dess tvänne kyrkor, Bykyrkan och S:t Britas kyrka,
samt en mängd kloster och gillestugor höjde sina
tornspiror. Utom ringmuren lågo ännu flera kyrkor,
såsom S:t Jörans med sitt hospital och S:t Gertruds,
så att för seglaren, som nalkades staden, framstälde
han en härlig anblick.
Kom man söder ifrån, möttes dock blicken först
af Kalmar slott. Det ligger på en utskjutande udde,
på trenne sidor omgifvet af hafvet och på den fjerde
skildt från land genom en djup och bred vallgraf,
hvaröfver en vindbrygga ledde in till slottet.
Det är vanskligt att tala om slottets utseende
på denna tid; sitt nuvarande har det från Johan
III:s tid, hvars namn prålar på de präktiga
stenportalerna. Det stora tornet på vestra flygeln
fans dock sannolikt redan nu, liksom sjelfva denna
del af den nuvarande slottsfyrkanten, enär den
sedermera s. k. unionssalen var der belägen. Ofvanpå
detta torn skall fordom hafva varit uppsatt en förgyld
kula, som lyst flera mil utåt hafvet.
Unionssalen ligger i andra våningen i denna del af
slottet. Det är en stor sal, för dessa tider till och
med ovanligt stor, upptagande hela byggnadens bredd,
45 alnar i längd och 8 alnar hög. Bredden mellan
murarna är 19 alnar. På båda långsidorna gingo rader
af djupa fönsteröppningar, hvilka dock icke voro
regelbundna. Vid södra gafveln mellan tvänne fönster
hade tronen sin plats. Till höger om denna ledde en
liten dörr till slottskyrkan. Det sydvestra hörnet
af salen, som är afskuret, stöter intill det der
befintliga rundtornet.
Kalmar stad möter oss från vår äldsta historia. Att
han redan under de första Folkungarne var en vigtig
ort, kan man sluta till deraf, att konung Magnus
Ladulås der firade sitt bröllop med drottning
Helvig. Om detta egde rum på slottet, veta vi icke,
men kort efteråt under hans söners tid får man äfven
höra talas om Kalmar slott. Det var här och på Öland,
som hertig Valdemar och efter honom hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
