Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Margareta och Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klef öfver mur eller plank eller annan stängsel
ut eller in i gården, miste lifvet. Lika strängt
bestraffades äfven våldtägt.
Denna gårdsrätt var äfven gällande på rådsherrarnes
och biskoparnes gårdar, så att de egde att utöfva
öfver sina män och tjenare samma doms- och straffrätt
som konungen och drottningen. Stadgan visar oss
således en sida af lifvet på en stormans gård i
medeltiden.
Man känner ej årtalet för Margaretas gårdsrätt. Konung
Erik utfärdade en sådan år 1403.
Bland stormännen på Margaretas tid hafva vi redan
omnämnt de vigtigaste. Några kunde vara att tillägga,
om hvilka vi dock längre fram få tillfälle att
tala. Här må vi särskildt omnämna drottningens mäktige
gunstling Abraham Brodersson.
Såsom Sköldemärke förde herr Abraham ett svart
tjurhufvud, men han hör ingalunda till någon af de
gamla slägterna. I Småland egde han sina flesta och
betydligaste egendomar. Der och i Halland finner man
honom också tidigast som jordegare i bref af 1389. Men
han egde för öfrigt många och stora egendomar i
Vestergötland, Östergötland, Södermanland och Finland,
äfvensom i Skåne och på Seland. Före 1395 ser man
emellertid föga till honom, men sedan finner man
honom deltagande i tidens vigtigaste handlingar.
Abraham Brodersson beskylles för ett våldsamt och
tygellöst lefverne. En anteckning i Vadstenamunkarnes
dagbok säger om honom, »att han var nästan den
förnämste i riket, men en grym tyrann mot ädlingar,
fattiga, biskopar och klerker och att han i hela sitt
lif var en stor förförare af flickor.» Och i detta
omdöme om honom sammanstämma många samtida intyg.
En gång hade Filip Bonde, som sedermera blef riksråd,
köpt gården Karlsbol af en Offe Nilsson. Någon
tid derefter kom samme Offe i tvist med en ölkona
(krögerska) och slog till henne med ölkannan. Abraham
Brodersson tog då allt Offes gods i besittning
och äfven den af Filip Bonde köpta gården. Denne
klagade, men först år 1422 fick han gården tillbaka
genom östgötalagmannen Gerdt Jönssons utslag. Det
var troligen ej det enda maktmissbruk, som föll herr
Abraham till last, ehuru inga särskilda underrättelser
kommit till oss. Men i Geheimearkivet i Köpenhamn
finnes en bok, som innehåller en förteckning öfver
riksarkiverna i Vordingborg och Kalundborg, hvilken
förteckning konung Christian I lät uppsätta, och deri
förekommer en anteckning att i en brefask, märkt med
|=|, förvaras bref om gods, som herr Abraham fick
af rätte egare med tvång, och de hade godset gerna
behållit och måste dock mista det och fingo der icke
fullt värde för.
Rimkrönikan är den enda, som uttalar ett berömmande
ord om denne man. Det var den manligaste riddare,
konungen egde, säger hon.
Herr Abraham den riddare månde heta.
Länge skall man tocken leta,
som är så vis och så rik.
till manhet är ej hans lik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
