Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De förnämsta slägterna i Sverige vid denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Natt och Dag-slägten har fått sitt namn af sitt
sköldemärke. Herrarne af denna slägt hade nemligen
sin sköld delad på tvären i tvänne hälfter, den
ena svart, den andra hvit. På denna tid förekommer
dock icke mera för dem än för någon annan af våra
medeltidsherrar något slägtnamn, ehuru vi begagna
det för att lättare skilja dem från andra.
Från Albrekt och drottning Margaretas tid känna vi
redan tvänne af denna slägt, bröderna Sten och Knut,
söner af en Bo Bosson. Sten hafva vi sett bland Bo
Jonssons testamentsverkställare och sedan vid flera
vigtiga tillfällen. Knut var den bekante biskopen i
Linköping, som Engelbrekt på mötet i Vadstena ville
kasta ut till bönderna. Stens söner Nils, Bo och
Bengt få vi snart lära känna, liksom den sistnämndes
son Magnus. Af dessa var Nils Carl Knutssons svåger
och Bo blef stamfader för de yngre Sturarne derigenom
att hans son Nils upptog sin moders namn. Bo var
nemligen gift med den från Albrekts och Margaretas
tid bekante Sven Stures dotter Katarina. Sonen Nils
bibehöll dock Natt och Dags-vapnet, fast han antog
moderns namn[1].
De äldre Sturarne tillhöra helt och hållet medeltiden
och knappast har någon svensk ätt utslocknat med
en så lysande ättling som denna. Vi känna från den
föregående tiden Algot Månsson och att, enligt de
åsigter som voro gällande under medeltiden, hans ätt var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>