Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osämjan mellan Carl Knutsson och Christer Nilsson - Carl Knutsson riksföreståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historieskrifvare gjort. Det synes dock högst
osannolikt, att det skulle hafva varit Carl Knutsson.
I början af Juli möttes fullmäktige från både
Sverige och Danmark i Kalmar. Konungen sjelf kom
dock icke. Han seglade till Gotland förbi staden,
fastän han denna gång icke hindrades af vinden. Bland
de danske herrarne voro erkebiskopen i Lund Johannes
Laxmand, Erik Krummedik, Olof Axelsson och Mårten
Jönsson de förnämste. På svenska sidan voro närvarande
biskop Nils Ragvaldsson i Vexiö, drotsen och marsken,
Nils Erengislesson, lagman i Södermanland) Bengt
Stensson, lagman i Nerike, Bo Stensson, Carl
Christersson (Vasa), drotsens son, Magnus Green, Nils
och Johan Stenssöner, Birger Trolle och Ragvald Puke,
Erik Pukes broder, utom många andra.
Genom danska rådet lät konungen skriftligen
framställa sina fordringar. De gingo hufvudsakligen ut
på att allt skulle blifva som det var före Engelbrekt,
och de svenske rådsherrarne ansågo dem riktade mot
föregående öfverenskommelser samt emot rikets lag och
frihet. – Konungen förklarade, att rikshöfvidsmannen
och rådet tillvällat sig en makt, som dem ej tillkom,
då de konungen oåtspord bortgifvit län och tillsatt
slottshöfvidsmän. Han fordrade nu, att alla slott och
län skulle till honom öfverlemnas, innan han ville
efterkomma den förut i Kalmar ingångna förlikningen
eller ingå någon ny. Denna konungens fordran
afslogs af Carl Knutsson, så vida icke konungen
ville inkomma i landet samt mottaga riksstyrelsen
och efterkomma förlikningen. Då skulle land, slott
och alla konungsliga rättigheter stå honom öppna och
fria. Härpå kom aldrig från konungen något svar.
På detta möte arbetade man äfven på unionens
förnyande och förbättrande. Den 9 Juli upprättades
en ny förbundsakt. Den innehåller hufvudsakligen
detsamma som den gamla unionsurkunden från Margaretas
tid, men har ett nytt och vigtigt tillägg. »Efter
konungens död» – heter det – »och sedan rikenas
fullmäktige sammankommit till nytt konungaval, skulle
man, innan detta val företages, först öfverväga,
om det vore bättre att välja en konung öfver alla
tre rikena, eller om hvartdera riket skulle hafva
egen konung. Dock skulle äfven i sistnämnda fall den
gamla förbindelsen om ömsesidig hjelp och samfäldt
understöd framdeles förblifva gällande.»
Tillägget innehåller, som man finner, möjliggörandet
af en upplösning af unionen. Likväl har förbundsakten,
skrifven på pergament och försedd med underskrifter
och vidhängande sigill, fått namn af »unionens
förnyelse».
Carl Knutsson riksföreståndare.
Följande månaden samlade sig de svenske herrarne till
ett talrikt besökt möte i Telje. Här fattades vigtiga
beslut och i öfverensstämmelse med marskens vilja. Må
hända var det vid detta möte, som denne under en
liflig skildring af hvad konung Erik förbrutit sig mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
