Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Knutsson och Christofer af Bayern - Konungavalet och konungaförsäkran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En annan gång, då Carl afhörde predikan i Vår fru
kor i Vadstena, skall en liten flicka hafva ropat
till sin moder: »Se moder, hvilken guldkrona är på
marskens hufvud.» Och modern skall hafva sett detsamma
som barnet och omtalat det för andra.
Af huru föga betydelse sådana omständigheter som
dessa än äro, så visa de dock att tanken på Carl
såsom den blifvande konungen började utbreda sig
bland folket, och detta var visst icke utan betydelse
för Carl. Någon annan hade de säkert icke för honom
sjelf.
Konungavalet och konungaförsäkran.
Allt efter som tiden framskred, fann Carl svårigheten
för sig att göra anspråk på kronan, och han blef till
slut ense med sig sjelf, att nu ej tiden dertill
för honom vore inne. Frampå högsommaren mottog
han också konung Christofers försäkringsbref på
de löften hans sändebud gifvit Carl å hans vägnar,
äfvensom ock konungen på förhand gaf sitt samtycke
till allt, hvad riksens råd kunde till Carls förmån
förordna. Konungens bref var dateradt i Köpenhamn
den 16 Augusti 1440.
Månaden derpå – vid Michaeli – samlades biskoparne
samt rikets herrar och män i Arboga, såsom
öfverenskommet var, när de voro dersammastädes vid
trettondedagstiden. Bönder och köpstadsmän synas ej
hafva varit närvarande, och det bevisar, att Carl
lät herrarne råda. Erkebiskop Nils och 6 lydbiskopar,
Bengt i Linköping, Sven i Skara, Thomas i Strengnäs,
Magnus i Åbo, Olof i Vesterås och Lars i Vexiö;
riddarne Gotskalk Bengtsson, Lars Olsson, Bengt och
Bo Stenssöner, Gustaf Algotsson (Sture), herrarne af
vapen Bengt Jönsson (Oxenstierna), lagman i Upland,
Nils Jönsson, Carl Ormsson (Gumsehufvud), Mats
Ödgisleson, Bo Knutsson, Erengisle Nilsson, Arvid
Svan, Otto Ulfsson, Gustaf Sture, Johan Carlsson,
Gustaf Larsson, Birger Trolle, Magnus Green, Johan
Gädda och Gustaf Ulfsson – se der åter, liksom så
många gånger förut, en samling af herrar och män,
»riksens herrar», som de kallade sig, hvilka upphäfde
sig till rikets förmyndare och handlade i dess namn,
fastän deras handling stod i rak strid emot gällande
lag. Men vi hafva sett, att lagen blott undantagsvis
hade sina försvarare bland herrarne.
När mötet var öppnadt, uppträdde Carl Knutsson och
gjorde reda för sin förvaltning, för kronoinkomsterna
och för deras användning. Han visade att de alla
utgått till rikets nytta. Derefter förde han de
församlade till minnes, i hvad tillstånd riket var,
då de, valde honom till höfvidsman, huru de flesta
slotten voro i främmande händer, och huru ingen
säkerhet var i landet; nu deremot vore riket fritt
och ingen funnes som stode det emot. »Hvad eder nu
lyster att företaga om konungavalet», sade han, »det
skall också behaga mig. Dock hafver jag en bön till
eder. I veten, huru jag till rikets tjenst haft lif
och helsa osparda; derunder har jag ådragit mig stor
gäld till mången man, som jag näppeligen kan betala,
och allt har skett, på det att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
