Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tåget till Gotland
- Kröningen i Trondhjem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rimkrönikan talar, helst som dennes följande historia
icke svär deremot, utan tvärt om synes bekräfta
rimkrönikans slutord om hans vistelse på Gotland,
då hon säger:
Än mer oära han då hafde,
konung Christian troskap och manskap sagde,
och gjorde det med tolka liste
att inga svenske deraf visste.
Men Gotland med Visby och Visborgs slott öfverlemnade
konung Christian åt Olof Axelsson, dels såsom
belöning för gjorda tjenster vid eröfringen, dels
för försträckta penningar.
Kröningen i Trondhjem.
Gotland och kriget med Erik och Christian – se der
hvad som sysselsatte Carl och hindrade honom att
verksammare gå norrmännen till mötes under år 1448
och större delen af är 1449. När det led emot julen
år 1448, red han sin eriksgata. I afseende på den må
vi blott nämna den skatt, som för densamma utgick af
riket enligt konungens bref derom af den 10 Oktober
1448. Sex skattebönder skulle utgöra en gärd och tolf
landbönder likaledes. Hvar gärd skulle sammanskjuta
6 spann malt, 2 spann sigtadt rågmjöl, 3 lass hö,
en fjerding gryn, 2 pund fläsk, 1/12 pund smör, 2 pund
får- eller kokött, 2 pund fisk, 1 nöt, 2 får, 2 gäss,
12 ägg, två tomma tunnor och 1/2 mark penningar till
humla och salt. Dessutom skulle hvar man i gärden
utgöra 2 spann i hästekorn, 4 ljus och 2 lass ved,
när de derom af vederbörande blefvo tillsagde.
Stadd på sin eriksgata, kom Carl den 15 December
till Vadstena, der han emottogs med mycken
högtidlighet. När konungen inträdde i kyrkan,
uppstämde munkarne, hvilka stodo med reliker i
händerna rundt omkring S:t Birgittas skrin i midten
af kyrkan, första versen af: Te deum laudamus (O
Gud, vi lofve dig) och, när munkarne slutat denna
vers, togo nunnorna vid och sjöngo den andra, och
så ömsevis hvarannan vers, tills man kom till slutet
af den fjerde, då bröderne inträdde i koret och der
sjöngo det öfriga i sina stolar. Sedan sången var
slutad, framträdde confessorn och uppläste messan
öfver treenigheten, välsignelsen samt versen:
Domine salvum fac regem (O Gud, vår konung lyckliggör)
jemte böner öfver treenigheten och för konungen. –
Dagen derpå, som var en måndag, inträdde konungen i
refectorium och lät sig der föreläsas klostrets
författningar samt lofvade sitt beskydd. Men då
ankommo bref från konung Christian, som helt och
hållet störde högtiden. De voro fulla af hot och
väckte konung Carls bekymmer. »Han måste uppskjuta
klostrets angelägenheter», sade han, »tills han
komme i lugn och fred!» – Konungen bröt genast upp
och fortsatte sin väg omkring riket, som lagen
föreskref:
Då det mot julen led,
konung Carl sin eriksgata red
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0254.html
