Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kröningen i Trondhjem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hvarje lagsaga, som lagen lyder,
manskap och hyllning honom alla bjuda,
om julen han i Skara var
och strax efter till Stockholm far.
I Skara vidtog Carl åtgärder för uppbyggande och
befästande af fem borgar, naturligtvis som en följd
af de hotande brefven från Danmark. Tre af dessa
slott lågo mot södra och vestra gränsen. De voro
Rumlaborg, Kinnaholm och Öresten. Rumlaborgs läge vid
sydvestra spetsen af Vettern känna vi, Kinnaholm och
Öresten lågo i det sydvestra Vestergötland och voro
afsedda att skydda gränsen mot Halland, det förra
i Frölunda socken med Kinds härad som underlydande
län, det senare i Örby socken vid en liten ström,
som från Öresjön flyter i vestlig riktning till
Viskan. De öfriga två fästena voro Ekholmen och
Skageholm. Ekholmen låg på en holme i Göta elf
ofvanför Trollhättan. Skageholm, nu Skagersholm,
låg upp vid Tiveden vid sydöstra stranden af sjön
Skagern.
Så ingick året 1449. Konung Christian gjorde allvar
af sitt hot och inföll i Småland och Östergötland,
således på sidan om de fästen Carl låtit upprätta
till gränsens försvar. Dessa fästen jemte det
krigsfolk, som för deras iståndsättande och försvar
var nödvändigt, äfvensom kriget på Gotland och
de förstärkningar, som gång efter annan sändes
dit, gifver en förklaring öfver möjligheten för
danska härens framryckande genom Småland och in i
Östergötland, i hvars sydvestra del vid sjön Sommen
Torpa ligger, liksom öfver overksamheten från svensk
sida. Rimkrönikan har intet att härutinnan anföra om
konung Carl annat än ett urskuldande, att han ej vetat
af fiendtligheten, utan trott på fred och vänskap. Vi
veta, huru Christian efter sitt återtåg begaf sig in
i Norge, äfvensom att så väl han som Carl, hvardera
från sina anhängare, mottogo bref med erbjudandet
af Norges krona. Christian infann sig i Marstrand,
hyllades som konung och forordnade om styrelsen under
sin frånvaro samt skyndade så till Gotland. Efter
fulländadt värf der firade han sin kröning i
Köpenhamn och sitt bröllop med Dorothea. Carl å sin
sida mottog kort efter underrättelsen om Gotlands
förlust de ofvannämnda brefven från erkebiskop Aslak
samt från allmogen i Bergens biskopsdöme. Det senare
är dateradt den 21 September.
Mot slutet af September sammankallade Carl ett möte
till Arboga, der han framlade brefven från Norge
och der det beslöts att han skulle draga dit. Hans
män hade infunnit sig fullt rustade, hvar fjerde
man med harnesk och häst. En del af hären sändes
ned åt Vestergötland att bevaka gränsen. Med fem
hundra man till häst bröt Carl sjelf upp och drog
genom Vermland in i Norge, der till följd af hans
förutskickade bref allmogen var samlad till ting vid
Hammer i Hedemarkens amt af Aggerhus stift. »Alla
de synan fjäldin (sunnanfjälls) voro» skulle samlas
dit. Bönderne strömmade till i stora skaror och bado
Carl »Gudi välkommen vara»; hvar han red fram,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0255.html
