Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Christian och Magnus Green - Konungamötet i Avaskär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppna bref deruppå gjorde utvisa. Item rörer eder
herre sist vid hans bref, att han vill behålla titulum
af Norge – ty bedje vi eder, att I vele tänka dertill
att I hållen edra bref och löften, som I oss bebrefvat
och lofvat hafven.»
Brefvet tyckes här tyda på oro inom Danmarks råd, oro
öfver det nyförvärfvade riket och sättet att behålla
det. Den krona, som Norges stormän gifvit Christian,
kunde lika lätt halka ur dennes hand, som ur Carls den
krona, Norges allmoge gaf honom. Styrkans rätt kunde
slutligen blifva den enda gällande, både inom Norge
och mellan konungarne sjelfva, och det ville rådet
förekomma. Blefve de svenske herrarne sina löften
trogne, så väl de offentlige i Halmstadsbrefvet
som de hemliga till sina danska vänner, så var den
danske konungens seger gifven. I allmänhet finner man
Danmark under hela unionstiden gerna vilja förflytta
striden från slagfältet till underhandlingsbordet,
liksom de gerna nöja sig med underhandlingens eller
dagtingningens ofta tvetydiga rätt. Och man måste
medgifva att de på detta fält städse visade sig
öfverlägsna. Halmstadsmötet hade utfallit öfver
förväntan till förmån för dem; nu förestod ett nytt
möte, och äfven der borde deras arbete krönas med
samma framgång, om de understöddes från de svenske
herrarnes sida med samma tillmötesgående.
Konungamötet i Avaskär.
Det var det i Halmstad beslutade mötet, som nu
tillstundade vid midsommaren 1451. Men danskarne
funno sig besvikne i sina förhoppningar att der träffa
samma män som i Halmstad.
Enligt det nämnda Halmstadsbeslutet skulle konung
Christian infinna sig i Sölvesborg och Carl i Kalmar,
och skulle man derefter komma öfverens om ställe för
öfverläggningarna. Så skedde äfven, och egde första
sammanträdet rum i Ronneby, det andra i Avaskär,
en ort på gränsen mellan Bleking och Småland[1]. Här
infann sig konung Christian sjelf, men från konung
Carl kommo tolf rådsherrar, och ibland dem ingen
af danskvännerna. »Det behagade de danska illa»,
heter det, »att ingen svensk förrädare var der.»
Men dessutom skola sändebud från hansestäderna hafva
varit närvarande. Carl skall kungligt hafva undfägnat
dem i Kalmar och förärat dem skänker af sköna hästar
och andra saker. Äfven en påflig legat, Johannes de
S:t Angelo, lär hafva infunnit sig.
Hufvudföremålet för mötet var, som vi veta, frågan,
hvilkendera konungen Gotland. skulle tillhöra. Men
en annan fråga bragtes å bane, den om drottning
Dorotheas morgongåfva. Denna utgjordes i Sverige af
Örebro, Nerike och Vermland, och nu ville Christian
utbekomma denna morgongåfva eller – något som är
sannolikt – en lösen derför i penningar. Ett bref
på latin upplästes, som handlade om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
