Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungamötet i Avaskär - Kriget utbryter mellan Carl och Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
morgongåfvan, och de svenske herrarne begärde en bestyrkt
afskrift deraf på svenska, hvilket dock af danskarne
vägrades. Svenskarne ville då intet medgifva, och
Carl och hans rådsherrar vädjade till påfven och
kejsaren.
Rörande de öfriga tvistefrågorna, Gotland och Norge,
eller Carls anspråk på norska konungatiteln, så
kunde man icke komma till något slut, då ingendera
sidan ville något eftergifva. De danske »begynte
vrida och vränga och, ehvad drafvelssvar de gåfvo,
vid rätten ville de ej blifva».
Då begaf sig konung Carl, man vet ej af hvad
anledning, till Mortorp, ett par mil sydvest om
Kalmar. Derutaf togo sig danskarne anledning att
bryta upp från mötet. Det säges att ett rykte utbredt
sig om ett fiendtligt öfverfall af Carl, och att
Christian och danskarne derför flytt på skeppen samt
genast hissat segel och dragit sina färde. »Konung
Christian», säger rimkrönikan, »vod (vadade) i
sjön som en svala och tordes ej rida genom landet.»
När Carl efter några dagar återvände från Moratorp,
fick han underrättelse om danskarnes uppbrott.
Ännu i åtta veckor dröjde Carl qvar i Kalmar och begaf
sig sedan uppåt Vadstena. Men af det tilländagångna
mötet inhöstades icke den frukt, man väntade. Gotland
var förloradt, Norge likaså. Väl skulle enligt
beslutet i Halmstad freden bestå mellan rikena utan
afseende på utgången af detta möte, men det visade
sig snart, att freden numera var ohållbar.
Med skäl instämmer man vid tanken på allt detta
dagtingande, som endast medförde förluster för
vårt land, i den gamla Gotlandsvisan.
Skorpio plägar leka,
med tungone smeka,
med stjertenom stinga,
så göra de danske,
så Gud dem vanske[1]
allt när de dagtinga
Svenske män,
I vakten eder än,
de vilja eder tvinga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
