- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
290

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thord Bonde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och så det andra, och allt som han läste fördystrades
hans öppna anletsdrag och hans hand knöt sig omkring
svärdfästet. Det var ingenting mer eller mindre än
konung Christians hemliga brefvexling, som fallit i
hans händer. Bland många andra bref funnos der äfven
de, som de svenske förrädarne skrifvit. Nu hade hans
frände, konungen, bevis i händerna, nu skulle han
kunna göra sig qvitt dessa herrar, hvilka med leendet
på läpparne stämplade till hans förderf. Så väl herr
Thure på Axevall som fru Brita (Tott) på Örebro och
biskoparne i det mellersta Sverige hade här skrifvit
sin egen anklagelse.

Nu hade ej riddar Thord lust att längre dväljas i
Lödöse. Han lät 30 man af sitt folk sitta upp och
red med dem det fortaste han kunde till Axevall. När
de kommo i närheten af slottet, delade riddaren sitt
följe, så att de skulle komma blott tre eller fyra
med vissa mellanrum till slottet, sjelf red han först
med ett par svenner.

Det var om aftonen han kom fram, och emedan herr
Thure ej kunde misstänka en ensam riddare, som kom
med så ringa följe, ej heller efter sitt samtal
med konungen i Vadstena kunde så med ens bryta och
öppet visa sitt fiendtliga sinnelag, blef herr Thord
till utseendet vänligt emottagen. Timmen var inne
för aftonmåltiden och maten bars in, just som herr
Thord med sina svenner trädde in. Herr Thure bjöd
höfviskt sin ädle gäst att deltaga i måltiden. Herr
Thord låddes om ingenting, och snart sutto de båda
männen med deras svenner vid bordet.

Under tiden anlände, såsom aftaladt var, den ena
lilla hopen efter den andra af herr Thords män till
slottet och blefvo hvar efter annan insläpte, utan
att någon anade oråd. Till slut voro alla trettio
inne i slottet. Men vid bordet sutto herrarne och
samtalade till en början om likgiltiga saker, men
snart om vigtigare, om de senast timade händelserna,
om de båda konungarne och om den framgång herr Thord
haft mot konung Christians folk i Lödöse. Då sade
plötsligt herr Thord: »Men sägen mig, herr Thure,
hafven I härunder handlat som en ärlig riddare bör mot
sin rätte herre och konung?» – Herr Thure spratt till
och spände ögonen i sin gäst. Herr Thord berättade,
utan att ett ögonblick förlora förrädaren ur sigte,
huru han bland annat i Lödöse hade funnit hans bref
till konung Christian.

Nu reste sig herr Thure upp. Han anade oråd och ville
väl försäkra sig om sin gästs person. Men herr Thord
gaf honom ej tid dertill. Han grep honom vid halsen
och förklarade honom för sin fånge. Svennerne i
salen sprungo upp för att rädda sin herre, men de
blefvo öfvermannade och fängslade af herr Thords
inträngande män. Axevalla slott kom den qvällen
i herr Thords hand. Herr Thure fördes fången till
Varnhem. Här lofvade han vid sin ära att ej lemna
klostret utan med herr Thords minne.

Men herr Thord skref till konung Carl och berättade,
huru hans Vestgötafärd hade ändats, och sände brefvet
jemte den hemliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free