Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De båda riksföreståndarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återkomma, och fruktan härför var tillräcklig att göra
erkebiskopen och hans parti till danskvänner. Och
erkebiskopen dröjde så litet med affärdande af
sändebud till Christian, att redan denna omständighet
visar, det han ganska snart insett omöjligheten af
hvarje tanke på en herreregering.
De svenska sändebuden erbjödo konung Christian
Sveriges krona och bådo honom snart infinna sig i
Sverige med en stark här och flotta. Redan den 25
Mars skickade Christian med anledning häraf ett öppet
bref till Sverige, hvari han lofvar och försäkrar,
att, om han blefve vald till konung, ville han hålla
Sveriges lag, skydda allas undfångna privilegier,
upprätthålla unionen, till Sverige afstå Öland,
Borgholm och Elfsborg, samt låta Sveriges krona
behålla all den rätt till Gotland och Visborg, som
hon hade före sista kriget. Kort efter afsändandet
af detta bref följde ett nytt af den 3 April med
samma innehåll, blott underskrifvet och besegladt
af några flera danska herrar. Men erkebiskopen
dröjde ej länge i Stockholm. Så fort de nödvändigaste
åtgärderna der voro vidtagna, drog han nedåt landet
för att fullborda sin seger.
Dernäst for erkebiskopen i Sveriges land
och bad alla gå sig till hand
och vann slott och gårdar,
hvarken ridderskap eller allmogen sparde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
