Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra grannar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Camerino och Antonius Masth. Den senare drog fram med
mycken ståt i Sverige, predikade korståg mot turkarne
och medförde riklig syndaförlåtelse ur den påfliga
skattkammaren för alla, som med penningar bidrogo till
utförandet af detta krig. I Stockholm lät han bära
kors framför sig, och detta uppsattes i Storkyrkan
den 28 Oktober 1489, men nedtogs den 1 Januari 1490.
Den heliga Birgittas dotter Katarina och förre
biskopen i Skara, Brynjolf, blefvo år 1489 förklarade
för helgon. Riksföreståndaren och rikets förnämste
herrar, Nils Sture, Greger Matsson, Nils Eriksson,
Erik Carlsson och Svante Nilsson m. fl. buro
S:t Katarinas helgonskrin i högtidlig procession,
genom den i from andakt samlade skaran af munkar och
prester, inför högaltaret i Vadstena klosterkyrka,
der erkebiskop Jacob, omgifven af sina lydbiskopar,
förrättade den högtidliga akten.
Af länderna söderut omkring Östersjön fans numera
intet af den vigt, att det på något sätt ingrep
i Sveriges öde. Om Meklenburg och Pomern, hvilkas
furstar en gång burit Sveriges krona, är för denna
tid intet att säga. Den enda makt, som här var af
betydenhet och som bibehåller denna hela medeltiden
igenom, är hansestäderna.
Dessa egde fortfarande ej blott vigt såsom de der
voro handelns och sjöfartens herrar, utan desslikes
såsom politisk makt. På deras vänskap eller fiendskap
berodde ganska mycket i dessa tiders förvecklingar
staterna emellan, och det hörde derför till en klok
regeringskonst att stå väl med dem. Sten Sture sökte
också bibehålla vänskapen med dem. Vi hafva redan
omtalat, att ett förbund var på väg att afslutas
1486. Om detta kom till stånd, är ovisst. Men åren
1490 och 1493 ingingos förbund, som man känner med
mera visshet.
Sydost om Östersjön med flera hansestäder inom
sitt område lågo ordensländerna, Tyska ordens och
Svärdsordens länder. Med de senare kommo vi på Sten
Stures tid i någon beröring.
Ett ovänligt förhållande hade uppstått mellan
erkebiskopen i Riga och ordensriddarne, så väl
Svärdsbröderne i Lifland som de tyska ordensbröderne
i Preussen. Sten Sture uppträdde till erkebiskopens
försvar, »emedan» – säger Olaus Petri – »de
svenske voro dertill skickade, att de skulle vara
conservatores (bevarare) och beskärmare öfver
stichen och hela klerkeriet i Lifland mot mästaren
(ordensmästaren)». År 1485 gick ett stort antal folk
under anförande af Erik Nilsson (Oxenstierna) öfver
till Lifland.
Något närmare om denna härfärd känner man emellertid
icke, blott att den fick en god utgång; »Riga kom i
goda lag», heter det. Redan 1479 hade ett förbund
blifvit ingånget mellan erkebiskop Sylvester i
Riga och erkebiskop Jacob i Upsala, biskop Johan i
Strengnäs jemte deras kapitel, samt Sten Sture och
Sveriges rikes råd och ständer om ömsesidig vänskap,
förbund och försvar till bibehållande af hvarandras
besittningar och vidmakthållande af hvarderas lagliga
fri- och rättigheter. Sannolikt är det härpå Olaus
Petri syftar. År 1488 slutar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
