Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Svante Nilsson Sture. Den nyvalde riksföreståndaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Staden öppnade sina portar för Svante, och Heming Gad
gick öfver till Borgholm på Öland för att innesluta
detta slott. Kalmar slott var dock ej så lätt att
vinna. Det måste belägras. Heming Gad sattes att
vaka öfver beställningen nu liksom i gamle herr
Stens dagar. Under tiden underhandlades om ett
stillestånd. Mötet i Halmstad blef ej af, men biskop
Mathias i Strengnäs och Bengt Ryning infunno sig
såsom sändebud från Sverige i Köpenhamn i Maj. Medan
underhandlingarna som bäst pågingo, undsattes både
Kalmar och Borgholm af konungen med friskt folk och
förnödenheter.
Riksföreståndaren hade då redan lemnat Kalmar. Då kom
ett ilbud till Örebro med bref till riksföreståndaren,
som troddes vara der. Fru Märta, som mottog brefvet,
bröt det, emedan hon »fruktade ganska svåra, att det
skulle innehålla någon annan hastelig tidende, än
det verkligen innehöll.» Men så fort hon läst det,
förseglade hon det åter jemte sitt eget och sände
det till sin herre. Ȁr det som han (brefskrifvaren)
säger», skref hon, »så förundrar det mig storliga,
att herr electus[1]
icke underrättat eder derom; och
säger han, att den unge kungen (Christian) ligger i
Kalmar sund med svår makt och den gamle kungen skulle
ligga i Avaskär med svår makt på sin sida. Allra
käraste gode vän, ty det är ganska rådeligt, att
I gifven eder icke till Finland eller sänden för
mycket bort af folket.» Brefvet visar oss en qvinna,
som eger sin herres och mans förtroende äfven i saker,
som egentligen lågo utom hennes verkningskrets. Och
sådant var förhållandet allt framgent mellan Svante
och hans husfru.
Det var den 19 Maj som fru Märta skref sitt
bref. Dagen förut var vapenstilleståndet slutadt
mellan Danmark och Sverige. Biskop Mats och Bengt
Ryning hade uppbjudit all sin förmåga att få Kalmar
och Borgholms slott öfverlemnade till Sverige. I
hela 6 dagar underhandlades om denna punkt. Men
underrättelsen om slottens undsättning af konungen,
hvaraf de svenske herrarne funno omöjligheten att
i denna punkt vinna något medgifvande, påskyndade
stilleståndets afslutande. Det skulle vara från den
17 Juni 1504 till 8 dagar efter midsommar 1505;
en hvar skulle derunder fritt handla och resa,
hvart han ville. Belägringen af Kalmar skulle genast
upphäfvas, och så väl slottet som staden och länet
anförtros åt Nils Gedda, hvilken skulle hålla slottet
till konungens, men staden och länet till svenska
rådets hand. Nils Gedda skulle behålla Kalmar
och på samma vilkor Nils Bosson (Grip) Borgholm,
tills det blefve afgjordt, om fred skulle råda mellan
Sverige och Danmark. Denna fråga skulle afgöras på ett
unionsmöte nästa år i Kalmar 14 dagar före midsommar;
der skulle ock frågan om Gotland afgöras. Medan
vapenstilleståndet varade, skulle alla fångar sättas
på fri fot, och Knut Alfssons söner skulle bekomma
sitt fädernearf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
