Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksföreståndaren i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sida af slottet». Dessa bref begärde riksföreståndaren
att få se, och fogden lät genast hemta dem.
De voro 6 eller 7 till antalet och alla blefvo
upplästa inför de församlade herrarne. Tre af brefven
voro skrifna i kyndelsmessoveckan, således på samma
tid som fru Ingeborg upplät Stockholms slott. Fru
Ingeborg befalte i dem, att fogden skulle hemligen
låta flytta en mängd vapen, krut, salpeter, svafvel
och lifsförnödenheter från slottet; i de öfriga
förbjöd hon fogden att insläppa riksföreståndarens
utskickade, synnerligast Bengt Bengtsson, på slottet;
i ett bref sade hon sig icke vilja öfverlemna något
slott utom Stockholms och Vesterås’, förr än hon fått
bättre ersättning. Det sista brefvet, som var skrifvet
den 18 Maj, innehöll, att när riksföreståndaren komme
till Åbo, skulle han icke slippa in, förr än fru
Ingeborg sjelf vore på slottet och der fått beställa
sina ärenden efter sin vilja.
Brefven ökade oviljan hos Svante. I första
ögonblickets uppbrusning betraktade han fru Ingeborgs
åtgärder som förrädiska stämplingar och sporde de
församlade herrarne till, »om han väl vore pligtig
gifva henne sin treding af slottet, när hon så
brutit sitt inför rådet gifna löfte». Han öfverlät
åt herrarne att deröfver döma och gick nedåt kyrkan,
medan de öfverlade om ärendet.
Sedan herrarne öfverlagt, tillkallades
riksföreståndaren, och biskop Lars kungjorde herrarnes
fattade mening. »Den treding, fru Ingeborg skulle
hafva af Åbo slott», sade biskopen, »skulle sättas på
en sida i ett hus på slottet under lås och nyckel och
blifva orörd, tills på nästa herremöte kunde blifva
ransakadt, hvem som tredingen tillhörde.»
Emellertid ankom från Ryssland en Upsalakanik,
som varit der såsom sändebud. Han medförde icke
några synnerligen goda underrättelser. Väl ville
ryssarne ett stillestånd, men ingen bestämd och
stadigvarande fred, »blott en lös dagtingan»,
sade riksföreståndaren. Tillika ankommo bref från
Erik Thuresson, som äfvenledes innehöllo oroande
underrättelser rörande danska skepp, som lågo
mellan Reval och finska sidan. Detta allt gjorde,
att man ansåg det mindre rådligt, om Åbo slott skulle
blottas på medel till sitt försvar. Man gjorde derför
en noggrann förteckning på hvad som tillhörde fru
Ingeborg, så att hon framdeles skulle få sitt igen
eller ersättning derför.
Riksföreståndaren skref sjelf till henne den 7 Augusti
och underrättade henne om att han tagit Kastelholm
och Åbo i besittning samt slutar sitt bref med den
förhoppning, »att när Gud fogade de komme tillsammans
till tals, skulle ingen del borta vara, den hennes
borde vara med rätta».
Man skulle af allt detta vara frestad att antaga,
det fru Ingeborg verkligen haft för afsigt att
undanhålla riksföreståndaren rikets slott. Men sådant
var dock alldeles icke förhållandet. De förråd,
hvilka hon velat bortföra från slotten, voro hennes
mans tillhörighet, och till dessa hade hon fullt
laglig rätt. Att hon dervid ville utestänga Svante
Nilsson från slotten, tills hon sjelf fått taga reda
på sitt, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
