Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eröfringen af Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kriget fördes under året 1506 hufvudsakligen på
samma sätt, och ännu på hösten detta år var Kalmar
ointaget.
Men i Oktober började doktor Heming bedrifva
belägringsarbetet med ännu mera kraft. Han besköt
staden med den framgång, att kyrkan och ett kloster,
jemte en del af staden lades i aska. Natten mellan
den 22 och 23 Oktober företog han sig att storma,
och vid det så kallade Garpetornet lyckades hans folk
komma öfver muren och in i staden. Mången däjelig man
stupade dervid, men staden var i hans händer. Medan
ännu striden rasade, skyndade doktor Heming att
skrifva till riksföreståndaren och underrätta honom
om den lyckliga tilldragelsen. Doktorns bud träffade
Svante på Svartsjö slott; det var Mårtensmessan den
11 November.
»Detta skrifves med svåra hast sedan vi kommo
in i byn» – så slöt doktor Heming sitt bref – »i
morgon skolen I få bättre undervisning, om jag må
lefva för omilda män, härmed eder allsmäktig Gud
befallandes.» Ett par dagar derefter skref Heming
Gad ytterligare och begärde, att tacksägelsemessor
skulle hållas öfver hela riket. Men framför
allt lade han riksföreståndaren, som han kallar
»värdoge herr fader», på hjertat att med det
första skicka förstärkning både i folk och vapen.
Glädjen blef stor i Stockholm både hos
riksföreståndaren och borgerskapet, och den spridde
sig snart öfver hela riket. Riksföreståndaren och
rådet öfverlade om, huru biskopen skulle få den
begärda undsättningen, och man beslöt att utskrifva en
hjelpskatt öfver hela riket. Så väl härom som om den
häfda framgången uppsattes bref och sändes kringom
allt riket. »Käre vänner», skref riksföreståndaren,
»skall eder alla veterligt vara, att nu i måndags
fick jag ett bref från herr electus, Heming Gad,
att han Sanct Severins natt nu nästförleden med
storm af riksens och allas våra fiender fått Kalmar
stad till riket och kronan igen. Allsmäktig Gud
dess lof hafve, och alla rikets mäktige patroner.»
– Riksföreståndaren beder allmogen vara villig att
utgöra hjelpskatten. Den mycket försvagade staden
behöfde undsättning, och den »skulle försvaras och
beskärmas, så att hela denna landsända icke åter
blefve riket och kronan fråntagen och komme i fiendens
eller utländsk mans hand».
Sjelf drog riksföreståndaren uppåt Dalarne. Här höll
han landsting på vallen vid Tuna kyrka. Han omtalade
för de församlade Dalkarlarne, huru Kalmar stad med
svek kommit i konungens våld, huru konungen låtit
stegla, halshugga, bränna, jemmerligen pina och
stympa de fattiga Kalmareborgare mot all ära och
redlighet, huru derefter fyra af riksens råd blifvit
skickade till Danmark att underhandla om fred eller
några års uppslag rikena emellan, på det att denna
sammanstötning och oskyldiga blodsutgjutelse måtte
afsättas och få en god ända, men huru detta icke
hjelpt, utan huru konungen förhalat svenskarne vintern
af handen, Sveriges rike till mindre bestånd, och
huru han sedan på våren låtit sina skepp hämma den
svenska handeln och plundra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
