Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Danmarks plågoris"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var han nära förbunden, ej blott derigenom att han
hörde till samma slägt[1], utan äfven derutinnan att
han närde samma hat till Danmark som denne och liknade
honom uti kraft och hurtighet. Riksföreståndaren
kallade honom alltid »sin käre broder». Denne herr
Åke var på vestra gränsen hvad doktor Heming var
på den östra. Ständigt var han vaksam på fienden,
ständigt var han färdig med sina svenner att hugga
in på honom och göra honom afbräck, och deraf fick
han också tillnamnet: »Danmarks plågoris».
På våren 1506 befann sig riksföreståndaren nere i
Kalmartrakten, men aktade sig draga uppåt landet för
att utrusta skepp och manskap från Stockholm. De
svenska sändebuden hade nemligen omtalat, hurusom
konungen ämnade låta 4 eller 6 stora örlogsskepp
löpa ut för att hindra tillförseln af salt till
Sverige. Det var emellertid af vigt att äfven på annat
håll gifva fienden att göra, och derför skref Svante
från Nydala till sin frände att göra ett infall i
Halland eller Skåne. Det var den 29 Mars. Herr Åke
var genast färdig.
Han vistades, när han mottog brefvet, på den gamla
kungsgården Ettak, som en tid synes hafva varit
förpantad i hans slägt. Åkes farmor var nemligen
Ermegård Bylow och hennes far skall hafva haft
Ettak i förläning för en till konung Albrekt lemnad
penningesumma. Sten Sture hade återtagit förläningen
och lemnat den åt Nils Sture. Så fort Åke nu fatt
sin herres och frändes bref, skickade han genast bud
till biskopen i Skara och till frälset att påföljande
söndag eller palmsöndagen den 5 April vara honom till
mötes i Falköping fullt rustade att draga i härnad
enligt riksföreståndarens befallning. Tillika skref
han till riksföreståndaren – det var på torsdagen
den 2 April – och tillkännagaf hvad som skett samt
förfrågade sig om han kunde påräkna förstärkning från
denne af 7 eller 800 man. »Är det så», skrifver han,
»då vill jag näst Guds hjelp och alla heliga Sveriges
patroners drifva in på fienden ett hufvudverk för
eder skuld. Ty det är icke tillbörligt, att I sjelf
skolen gifva eder uti främmande rike. Derför vill
jag vara den förste, som vill och skall våga halsen
efter sådant bedrägeri, som de danske nu och ofta
tillförene eder och riket bevist hafva.»
Detta svar mottog riksföreståndaren i Jönköping,
dit han med de herrar af rådet och frälsemän, hvilka
befunno sig hos honom, dragit från Nydala. Herr Åkes
sven, Lasse Jute, som medförde brefvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
