Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsrörelserna 1511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vestergötland, men fått blott litet; ty man säger
att kung Christian sjelf vill indrifva skatten här
till S:t Olofs dag.»
I sjön visade sig detta år ingen svensk flotta,
men Lybeck fortfor att der verka med kraft.
Både lybeckarne och konungen rustade ifrigt för
att få sina flottor färdiga att löpa ut. Men
medan Lybeck inväntade sina bundsförvandter – de
öfriga hansestäderna – lopp den danska flottan,
20 segel stark, till sjös under anförande af Jöns
Holgersson. Han seglade utefter södra Östersjökusten,
medan en stor holländsk handelsflotta, som anländt
till sundet, under betäckning af några danska
krigsskepp skulle segla vidare öster ut till Lifland,
sin bestämmelseort.
Jöns Holgersson vände sig först mot Travemünde,
men der kunde han icke något uträtta, utan seglade
vidare till Wismar, det var en af de första dagarne i
Juni. I Wismar var marknad, och ingen menniska tänkte
på någon fiende, då tornväktaren kom springande till
borgmästaren och sade att en stor flotta nalkades
hamnen. Borgmästaren trodde ändå icke på någon fara
och förbjöd väktaren att göra larm. Tornväktaren
steg åter upp i sin tornkammare, det var just som
de danska skeppen fälde ankar på redden. Vid denna
syn kunde icke mannen beherska sig; han fattade
trumman och störtade ut på torget samt kallade både
borgmästare och råd till tanke på deras pligt. Men
det var icke att tänka på någon ordning och reda, än
mindre på försvar. Danskarne borttogo 14 på redden
liggande krigsskepp, landstego och stucko stadens
förstäder i brand.
Från Wismar begaf sig Jöns Holgersson vidare
till Rostock, hvars borgare dock ryckte ut mot de
landstigna danskarne, så att de efter att hafva
plundrat trakten omkring staden åter måste inskeppa
sig. Kursen styrdes derefter på Stralsund. Här
hade Jöns Holgersson större framgång, och hertigen
af Pomern slöt förbund med konungen af Danmark.
Nu vände den danska flottan stäfven mot norr och
visade sig vid midsommartiden vid Öland. Det var
Jöns Holgerssons afsigt att söka bemäktiga sig
Borgholm. Han lät sitt folk landstiga och plundra den
öppna ön, men hans afsigt i afseende på Borgholm
misslyckades. Johan Magnusson (Natt och Dag), den
tappre Åke Hanssons fader, satt nu som slottsherre
på Kalmar, och han öfverskickade en krigsstyrka
till Öland, som snart rensades från fiender. Omkring
150 man togos till fånga och de öfriga jagades till
skeppen.
Jöns Holgersson lemnade nu Öland, men vände sig
i stället mot den gent emot liggande kusten af
Småland. Äfven här rönte han dock motstånd af den
uppbådade allmogen, men Johan Magnusson kunde dock
icke hindra, att flere socknar söderut från Kalmar
svårt sköflades.
Genom denna Jöns Holgerssons rundsegling sågo sig
emellertid lybeckarne inskränkta till sina egna
krafter. Dessa voro dock stora nog. Mot slutet af Juli
låg en flotta om 43 örlogsskepp med 4,000 lansknektar
färdigrustad i Travemünde. Tvänne rådmän voro satta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
