Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny erkebiskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mötet var sålunda likt de föregående. Huru föga konung
Christian sjelf hoppades att på denna väg vinna
sin afsigt, visar sig deraf, att han redan stod i
underhandling med Ryssland för att förmå storfursten
i detta land att till hans fördel å nyo börja kriget
mot Sverige. Men det goda hade detta möte liksom de
andra med sig, att det blodiga afgörandet uppsköts.
Hvad Ryssland beträffar, så begaf sig
riksföreståndaren redan om hösten 1512, då han
befann sig i Finland, till gränsen för att ordna
förhållandena och betrygga freden. Ett bref, som han
härunder mottog från borgmästare och råd i Stockholm,
och som visar det förtroliga förhållande som rådde
mellan riksföreståndaren och denna stad, kunna
vi icke underlåta att här anföra. »Vår ödmjuke,
underdånige, kärlige helsen nu och alltid med vår
Herre» – skrifva borgarena – »käraste herre, värdes
eder ärlighet veta, att nu om vårfrudag nativitatis[1]
fingo vi eder kärliga skrifvelse, i hvilken I rören
att I ären karsk och sund väl öfverkommen till Åbo,
hvilket oss allom tyckes mycket väl vara, Gud dess
lof hafve, att så i sanning är. Käraste herre, står
ock alldeles väl till i denna landsändan, och vi
vilja alltid vara eder fogde biståndige att förvara
och försvara här edert sängerum, som I oss fulleliga
tilltron, i hvilket I skolen ingen tvifvel hafva,
att vi ju så alltid vele göra. Käre herre, yttermera
skrifven I, att I velen gifva eder emot de ryssar till
landamärket med den hjelp I kunnen åstadkomma till
att stilla de ryssar, som uppreste och församlade voro
etc. Allsmäktig Gud och helge Sveriges patroner gifve
eder der hjelp och bistånd till, att det kunde komma
i det bästa. Käre herre, är det så att eder göres vår
hjelp behof, då bjuder oss till och vi vele gerna
komma edert herredöme till hjelp efter vår fattiga
förmåga. Käre herre, det öppna bref eder härlighet
skref oss och menigheten till, det vele vi förkunna
för menigheten strax de nu hemkomma från marknaden;
de äro ännu icke hemkomna, men oss tviflar intet,
att vi med vår fattiga menighet vilja alltid veta
edert bästa med den fattiga tjenst, vi förmå. Härmed
edert herredöme allsmäktig Gud befallandes.»
Enligt detta bref synes riksföreståndaren i slutet
af Augusti hafva öfverkommit till Finland. Huru länge
han dröjde der, är ovisst. Dock synes han icke hafva
återkommit till Michaelsmessan (den 25 Sept.) såsom
biskop Mathias i Strengnäs önskat, emedan denne då
ville hålla bröllop för några bland sina närskylda.
Emellertid ordnades sakerna i Finland efter herr Stens
önskan. I Mars 1513 afgingo Nils Eskilsson och Henrik
Stensson (Renhufvud) jemte tvänne andlige män som
sändebud till Ryssland för att bekräfta den af Svante
Sture ingångna dagtingan. Hugnesamma underrättelser
inlupo ock litet emellan till riksföreståndaren
om de förhoppningar, man ansåg sig hafva i detta
afseende, och utsigterna till en stadig fred utbredde
en allmän tillfredsställelse öfver hela Finland. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
