- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
9

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Upplösningen af Unionen. Gustaf Erikssons barndom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sten Stures hof och äfven blifvit med begärlighet omfattad af Gustaf.
Huru härmed må vara, lemna vi derhän; visst är, att den lärde
doktorn i sina samtal gjorde Gustaf förtrogen med Sveriges framfarna öden
och förhållandet till Danmark samt ingaf honom samma hat till detta
lands konungar, som brann hos honom sjelf. – Att han ganska snart
utmärkte sig som en varm och pålitlig fosterlandsvän, det kunna vi
förstå deraf, att han under de följande åren användes på de vigtigaste
platser. Huru han lemnades som gisslan till erkebiskop Gustaf Trolle,
då denne ändteligen beqvämade sig till ett möte med riksföreståndaren,
huru han stred vid den sistnämndes sida vid Wädla, huru han förde
riksbaneret i slaget vid Brännkyrka, och huru han sedan på hösten
samma år (1518) skickades som gisslan till konung Christian, men af
denne på ett förrädiskt sätt bortfördes i fångenskap till Danmark, det
känna vi redan.

*



Innan vi lemna skildringen af Gustafs barndom och ungdom,
sådant detta skede af hans lif visar sig för oss efter de få minnen, som
vi hafva i behåll från detsamma, må vi tillägga något med afseende
på de hos historieskrifvarne skiljaktiga uppgifterna.

Förledd af berättelsen om leken i konungasalen, har man i
densamma sökt finna ett skäl för att bestämma året 1496 som hans födelseår,
och för att göra tilldragelsen möjlig förlagt den till året 1501 eller
konung Hans’ andra vistelse i Sverige, då Gustaf skulle varit 5 år
gammal. Men hvarken det ena eller andra synes kunna hålla stånd,
om man närmare tager saker och personer i betraktande. Först och
främst var förhållandet mellan konungen och gamle herr Sten år 1501
så spändt, att något så förtroligt umgänge dem emellan då knappast
kunnat ega rum, att riksföreståndaren velat taga ett barn med sig till
hofs, ett barn som ännu ej kunde undvara qvinlig vård. För det
andra är det föga troligt, att så späda barn någonsin fördes med till den
tidens gillen. Konung Hans kom det nämnda året till Sverige i
Januari och mötte herr Sten i Vadstena, hvilken jemte de missnöjde
herrarne några dagar förut ingått ett förbund mot konungen, som
sedan i Mars dömde herr Sten att utbetala ersättning till dem som
förlorat i ryska kriget.

Redan ifrån första stunden af deras sammanträffande rådde
sålunda en sådan stämning mellan konungen och de förnämste herrarne
i riket, att äfven om något gästabud hölls, så var det för att i det
längsta bevara det yttre skenet, men icke sådant att de svenske
herrarne kunde infinna sig der med sina små barn. Och något undantag
få vi icke göra för Gustaf Eriksson. Dertill voro han och hans fader
den tiden alldeles för obetydliga. Det förtroliga förhållande, som denna
berättelse antyder, liksom den politiska ställningen i allmänhet fordra
med nödvändighet, att man förlägger detta gästabud till år 1499 –
ty endast dessa tvänne år besökte konung Johan Sverige – och
sannolikt till kröningen. Men då blir Gustaf endast 3 är gammal,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free