Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nye riksföreståndaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sakerna stodo som de stodo i Finland, snarare Christian till godo än Gustaf och befrielseverket. Men i Sverige slutade året 1521 med händelser, som voro egnade att stärka modet och uppehålla krafterna hos fosterlandsvännerna.
Medan Gustaf sjelf i Oktober upprättade omkring Stockholm tvänne läger, ett vester ut på Lofön i Glia eller Klistad länsmansgård och ett söderut i Sätra by i Botkyrka socken, så att med det gamla lägret vid Rotebro, hvilket nu framflyttades till Jerfva, Stockholms stad från landssidan var fullkomligt omsluten – uppförde sig hans höfvidsmän öfverallt med all mandom och vaksamhet, och framför tvänne af de förnämsta slotten hade de äfven den glädjen att se sina bemödanden krönas med framgång. Henrik Ranzov och Jöns Olofsson, hvilka innehade Nyköpings slott, måste öfverlemna detta åt Lars Pedersson, och Berent von Mehlen nödgades likaledes den 18 December uppgifva Stegeborg till Arvid Vestgöte.
Här vid Stegeborg föreföll sjelfva julafton en het strid. Arvid redde sig att med sina män dricka julölet, då underrättelse kom, att fiendtliga skepp seglat igenom skären och nalkades Stegeborg. Det var Severin Norby, som ännu icke fått kännedom om, att Stegeborg fallit i Gustafs händer, utan nu ville undsätta det med friskt folk och krigsförnödenheter. Af denna hans okunnighet beslöt den käcke Arvid att begagna sig för att om möjligt bemäktiga sig den fruktade och vaksamme sjöhöfdingen. Han lade sig med en del af sitt folk vid Ettersund och gjorde der Severin ett starkt motstånd, men som denne dock lyckades bryta sig igenom. Denne sände nu en båt förut att förkunna för slottsfolket den snara undsättningen. Båten kom också lyckligt in under slottsmuren och förde till tecken att den kom i fredliga ärenden en hatt på ett spjut. En af slottsbesättningen nedsköt obetänksamt hatten, och deraf väcktes hos männen i båten misstankar, att här icke allt stod rätt till. De vände derför och rodde hastigt tillbaka till flottan, der de omtalade händelsen för Severin. Denne hade varit förlorad, om han kommit in i slottet. Nu vände han skyndsamt om, men mötte vid Ettersund samma häftiga motstånd, så att han förlorade många tappra män, innan han till slut lyckades slå sig igenom.
När han väl hade sundet bakom sig och seglade ifrån faran, ropade han från bakstammen af sitt skepp till de svenske krigarne och tackade dem för »godt julöl», men bad dem tillika vara välkomna till Kalmar att der dricka påsköl med honom. Så seglade han bort. På fram- och återfärden här vid Stegeborg hade han förlorat, säges det, 600 man.
Ännu förderfligare blef julölet på ett annat ställe för danskarne. På Lofön låg Peder Fredag med 500 man, och det var honom och hans jultunna, som danskarne från Stockholm aktade göra ett gästabesök sjelfva julaftonen. Lägret här på ön stängde nämligen all tillförsel till Stockholm från Mälaren, och derför var det framför allt nödvändigt att söka upphäfva detta. Ett tusen femhundra man inskeppade sig derför i Stockholm på skutor och skärjebåtar till ett antal af 40 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
