54 (Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nye riksföreståndaren - Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och på vestra sidan om ån nalkas slottet. Här lyckades de införa det medförda friska folket jemte lifsmedel, men när de seglade tillbaka och kommo i det smala Kolsundet, låg Lars Pedersson der i förväg för dem, och det lyckades dem först efter en hård strid och sedan de förlorat en mängd folk att slå sig igenom. Denna undsättning båtade dock föga. Redan den 30 Januari måste Vesterås slott uppgifvas. Kort derefter föllo äfven Tynnelsö och Engsö i Gustafs händer.

I Småland hade, som vi redan nämnt, Peder Hansson samlat folk och ryckt till Kalmar. Han hade der i Februari månad en häftig strid med fienden, men måste dock åter draga upp i Småland att förstärka sig. Hit kom på Gustafs befallning Arvid Vestgöte dragande från Stegeborg, der han ej numera behöfdes, och de båda höfvidsmännen ryckte gemensamt åter mot Kalmar. Det var vid Påsktiden, så att det tycktes, som om den tappre Arvid kom i rättan tid att antaga Severin Norbys inbjudning vid julen.

Det folk, som kunde undvaras söderut, drog Gustaf uppåt Stockholm att der förstärka sina läger, och vi vända oss nu till de händelser, som timade i och omkring denna stad.

Stockholm.

Med tanken på de föregående tiderna under Sturarne, då Stockholm stod främst jemte Dalkarlarne och bergsmännen vid riksföreståndarnes sida mot fienden, väcker det vid första anblicken af förhållandena, sådana de nu förete sig, förvåning att finna denna stad så envist hålla med den danske konungen. Vid närmare betraktande visar sig dock företeelsen helt naturlig. De män, hvilka inom Stockholm fört fosterlandets talan och visat höjden af uppoffrande fosterlandskärlek vid Christina Gyllenstiernas sida, funnos icke mera. De föllo alla för Christians bödelssvärd. Nya krafter kommo till välde, och naturligtvis endast sådana som voro pålitliga anhängare af konungen. De svenske, som funnos qvar, voro dels obetydliga och utan inflytande, dels undanträngdes de och voro fortfarande utsatta för det segrande partiets förföljelser. Helt visst tänkte dock mången af dem i tysthet på de orden, som uttalades på Stortorget den 8 November 1520 – så väl den fromme biskop Vincents nedkallande af Guds hämnd som de båda borgarenas uppmaning till hämnd och till vapen att afskudda sig förtrycket. Men hvad betydde dessas fromma önskningar mot öfvermakten? De måste tvärt om fly ur staden för att rädda sig undan förföljelserna.

Dessa förföljelser stodo i sammanhang med den utifrån växande faran. Stockholms försvarare gjorde allt för att bibehålla staden åt konung Christian. De rensade staden från sådana, som kunde blifva fienden till gagn, dels genom att aflägsna dem, såsom fallet var med de förnäma fruarna och jungfrurna, dels genom att kasta dem i fängelse,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/3/0058.html

		Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner / 54 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|