Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf och hans barn - "Tre Kronor." Ryska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andras fromma! Veter, att en konungs minne efter döden icke bör löpa bort med klockljuden, men blifva i undersåtarnes hjertan.»
Märkligt är, huru sant och träffande konungen skildrar det svenska folklynnet. »De svenske äro mycket hastiga till att samtycka, innan de väl utransakat hvad sant och nyttigt är» – säger han. – »De äro orolige, ombytliga och klandra gerna och afundas hvarandra. De lida icke utländingen vid landets sysslor, också för det han är näsviser; då likväl hittills desse skolfuxar hafva rätt intet synnerligt kunnat uträtta, men nu genom vår försorg blifvit förståndige, tillhör dem ensamme bestyret under konungen. Det låder vid menige man, och de svenske äro regeringssjuke och allmänneligen så till lynnet, att de behöfva karlasinne och orädder utaf sin konung. De lida ingen orättvisa och träldom, ej heller gerna en meser – dem höfves en glädtig, men ock en barsker; icke fingret emellan. De äro starke, vige och modige, af lynne att gerna blifva namnkunnige; äro ock duglige till något hvarje. I krig vilja de veta af blod och skämmas att hafva litet gjort. De äro snälle och påhittuge, och rätt så till lärdom fallne, som något folkslag, fastän något dröngöther.»
Men endast en af Gustafs söner var mäktig att behålla den vishet, som den gamles tal innebar, och göra den fruktbar för kommande tider. Det var den yngste, Carl.
Vi närma oss slutet af Gustaf Wasas verksamhetsdag. Hans afton blef, som hans morgon hade varit, full af bekymmer. Huru detta växte upp omkring honom i hans egen konungaborg, hafva vi af det förestående sett. Det återstår att tala om det, som grannrikena vållade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
