Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefvar och friherrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Statt upp, grefve Svante!» Och så var nu riksföreståndaren, herr Sten Stures och Christina Gyllenstiernas son Sveriges rikes förste grefve.
Efter Svante Sture framkallades Per Brahe och Gustaf Johansson (Tre Rosor) och blefvo på samma sätt upphöjda till grefvar, hvarefter alla de tre nyutnämnde grefvarne föllo på sina knän och med utsträckta armar och uppräckta fingrar svuro sin ed.
Sedan upphöjdes på samma sätt icke mindre än nio herrar till friherrlig värdighet, men deras kronor voro mindre än grefvarnes. Den förste af dem var herr Sten Eriksson Leijonhufvud, och när han knäföll och konungen påsatte honom den lilla kronan, sade han: »Statt upp, herr Sten, friherre!» Men konungens egentliga syfte med all denna ståt skönjdes i häroldens slutliga utrop: »En är Sveriges, Götes och Wendes konung, och änskönt flera kronor blänka för edra ögon, må ingen det så taga som skulle fler än en konungslig herre finnas!» Till sist slog konungen tjugu herrar till riddare, och när han utdelade riddarslaget, sade han: »Först var du en hedning, sedan en kristen, nu är du en riddare vorden!»
I sex dagar fortfore sedan kröningshögtidligheterna med en prakt och en frikostighet, som motsvarade det öfriga. Konungen red silfverskorna af sin häst, kröningspenningar utkastades rikligen kring gator och torg, riddarne utmärkte sig i glänsande tornerspel, och yppiga gästabud med lek och dans anstäldes på Upsala slott, hvarvid, liksom vid kröningen, grefvarne, friherrarne och riddarne betjenade konungen »i likhet med det ceremoniel, som romerske kejsaren brukar vid sin».
Men de värdigheter, som konung Erik utdelade vid sin kröning, voro icke blott benämningar, såsom ett grefve- eller friherrenamn är i våra dagar, utan med dem följde förläningar, af hvilka de som gåfvos grefvar kallades grefskap eller grefvedöme och de som gåfvos friherrar friherreskap. De utgjordes af vissa härad eller gods, öfver hvilka grefvarne och friherrarne egde att utöfva domsrätt samt uppbära all kunglig ränta. Så blef Vestervik med slottet Stekeholm Sturarnes grefskap, Visingsborg Brahernes. Enköping lemnades till Gustaf Johansson såsom grefskap oeh Haga såsom friherreskap. På samma sätt var ock Hörningsholm friherreskap i Stureslägten.
Dessa förläningar voro dock ringa, jemförda med dem, som sedermera förekomma. De utdelades — heter det — af denne konungen försigtligen med obetydliga grefve- och friherreskap samt endast nästan som en titel för hvarje äldste af en så upphöjd ätt, så att sönerne buro titeln näst intill. Likaledes var det endast de med Vasaätten befryndade slägterna, således de förnämsta i riket, som sålunda upphöjdes. Vi finna, om vi kasta en allmän blick öfver förhållandena, sådana de utvecklat sig århundraden igenom, medlemmarne af de mäktiga slägter, hvilka kämpat om makten och inflytandet i riket, efter skiftande öden stå vid stridernas mål, och en af dessa slägter upphöjd på tronen, hvarifrån, under form af grefve- och friherrekronor, strålar af glans utflöda öfver de öfriga, Under dessa kronor blommade äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
