Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Misstänksamhet mot och missnöje med sina befälhafvare började konung Erik snart visa, till och med mot sådana, som voro honom verkligen tillgifna. Så finna vi honom den 14 Juli 1565 utfärda en instruktion för en Ivar Månsson (Stjernkors) att taga befälet öfver krigsmakten i Vestergötland, »hvar herr Carolus de Mornay icke vore dit ankommen, eller ock att han icke ville efter sin obligations innehåll gripa fienden an». Och i samma instruktion säger han öppet, att han visste krigsfolket vara välvilligt att angripa fienden och göra honom afbräck, »hvar de eljest hade någon god anförare, som dem icke förhindrade, (såsom grefve Peder hade gjort)». Den nämnde Ivar Månsson deltog sedan såsom öfverste för fotfolket i årets krigshändelser.
Vi hafva för året 1565 ett par sådana af vigt att omtala, nemligen eröfringen af Varberg och slaget vid Axtorna.
Konung Erik kom i Augusti till Skara och ville vid första underrättelsen om fiendens härjningar i häradena närmast Göta elf — Ale och Flundre — tåga till Elfsborg och våga ett fältslag, men detta gick om intet, emedan han på vägen fick veta, att danskarne brutit upp från Elfsborg och tågat till Halland. Nu delades hären i trenne afdelningar, som på trenne särskilda vägar i anseende till traktens oländighet skulle inrycka i Halland. Fältskyttet under anförande af hertig Carl, som nu gjorde sitt första fälttåg, gick genom Kinda härad öfver Gunnarpebro; Knut Hand med en annan afdelning gick Boråsvägen rakt på Varberg, men hufvudstyrkan under konungen sjelf gick genom Marks härad. Denna hufvudstyrka utgjordes af 19 fanor ryttare och 24 fänikor knektar[1].
Som emellertid icke den danske konungen i egen person anförde sin här, utan Daniel Rantzow, så öfvertalades konung Erik att äfvenledes lemna öfverbefälet åt en af sina män. Han gjorde det, men med missnöje, och begaf sig derpå till Orrholmen i Skörstorps socken. Nils Boije till Gennäs förordnades till fältöfverste, och under honom Jakob Henriksson (Hästesko) öfver rytteriet och den ofvanämnde Ivar Månsson samt Tönnes Olofsson, en man som förut varit konung Eriks kammartjenare.
Hela krigshären sammanstötte vid Varberg, och staden blef helt och hållet inspärrad. Den 27 Augusti, sedan hertig Carl anländt med det grofva fältskyttet, började staden med häftighet beskjutas. Fyrverk och eldbollar flögo i mängd öfver vallarne in i staden, hvars hus slutligen började brinna, och när qvällen kom, liknade alltsammans ett eldhaf. Då utfärdades befallning inom svenska hären att storma, hvilken befallning verkstäldes med mod och ihärdighet. Fienden gjorde dock ett manhaftigt motstånd med »fyrkransar, hetan välling och annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
