347 (Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Erik - Morden i Upsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att han stött hufvudet mot en af kronorna i taket samt nedfallit afdånad på golfvet, och deraf, sade man, kom sedan hans sinnessvaghet.

Till mycket i konung Eriks lynne får man söka orsaken långt tillbaka i hans barndom och ungdom. Faderns kärlek föll aldrig med sin värma på honom, och det gick en sägen, att hans styfmoder, den eljest så goda och ädla Margareta Leijonhufvud, skall hafva varit af ett ovänligt sinne mot honom och stält honom tillbaka så mycket hon kunnat. Häraf alstrades hos barnet fruktan och hos ynglingen denna misstänksamhet, som sedan aldrig lemnade honom, men gjorde honom till en lekboll i hans onda rådgifvares händer. Det är den ofvannämnde Dantzai, som omtalar detta, och han tillägger, att Erik sjelf egde kännedom om desse mäns ondska och att han ofta beklagat sig deröfver så väl för de Mornay som för andra, hvilka berättat det för honom (Dantzai). Var detta verkligen förhållandet, så visar det, huru svårt det är att frigöra sig från en lidelse, sedan denna en gång blifvit herre öfver själen.

Konung Erik sökte i stormande nöjen döfva sin oro och dränka sitt hjertas kraf i skummande vin, och detta äfven när han låg i fält mot fienden. Till fälttåget i Småland skaffades för konungens räkning vin och kryddor, något godt malvasier, muskatel, »det oförfalskadt är, rhenskt vin och annat vin, som ljufligt är att dricka».

Men vinet förbyttes till blod, och så kom fängelse, och der framgick konung Eriks bättre menniska i ett ljus, som försonande hvilar öfver hans minne, och så kom döden.

Morden i Upsala.

Under tiden, medan vi följt Nils Sture till Stockholm, fortsattes kriget. Konungen hade förordnat sitt syskonbarn, hertig Magnus af Saxen, som var förlofvad med hans syster Sophia, till öfverbefälhafvare. Denne var dock alldeles olämplig för denna plats och fick snart af konungen höra, att om han uppförde sig så fegt och lamt, hade han af konungen ingen vänskap att förvänta. Slutligen beslöt konungen att sjelf gå i fält, sedan han tagit fyratio adelsmän till lifdrabanter. Faran var nemligen öfverhängande, ty Rantzow hade ryckt öfver gränsen in i Vestergötland, der sköflat landet ända fram till Skara och uppbränt denna stad samt gått vidare norr ut fram emot Venern.

Huru nödigt det var att skyndsamt möta fienden, gick emellertid konung Eriks tåg allt för långsamt. Han lemnade Stockholm den 29 Juli och var först den 15 Augusti i Örebro. Pesten, som anstälde stora härjningar, och nödvändigheten att invänta antågande krigsfolk, uppgifvas som orsaken till långsamheten.

Under tiden skulle emellertid fienden kunnat vinna en farlig framgång, om icke Carl de Mornay varit. Med den största vaksamhet

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/3/0357.html

		Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner / 347 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|