Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigismund blir konung i Polen - De svenska herrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som de nu (1587) i Vadstena bestämdes, och konungen bekräfta så väl hans som grefve- och friherrelänen.
De höga riksembetena — de voro nu drots, marsk, kansler och amiral — äfvensom landshöfdingar och ståthållare skulle nämnas af konungen efter upprättadt förslag af rådet. Rikets klenoder, skytt och inkomster fingo ej föras ur landet, med undantag af hvad lag stadgade rörande konungs och konungabarns bröllopsgärd. Ingen ny pålaga finge under konungens frånvaro utskrifvas, och om krig, fred och förbund med främmande makter skulle Sveriges ständer höras.
Denna regeringsform antogs och undertecknades af Johan och Sigismund i Kalmar den 7 September 1587. Enligt ordalagen var det meningen, att äfven hertig Carl skulle underskrifva, men detta blef aldrig af, och han hade ej heller fullständigt reda på hvad som skedde mellan konungarne och herrarne nu i Kalmar. Sjelfva afhandlingen öfverlemnades åt Sten Banér, som förde den med sig och förvarade den hemma på Brokind. Besinnar man närmare dess innehåll, kan man ej förneka, att icke åtskilligt påminner om förhållandena under den gamla unionen, och den tanken ligger nära till hands, att de mäktige herrarne ville under denna nya vinna för sig samma höga och, att vi så må säga, styrande ställning som under den gamla. Detta visar sig synnerligast med afseende på styrelsen, som uttryckligen skulle föras af sju herrar — »ett sjumannaregemente efter kurfurstarnes i Tyskland exempel», säger Gustaf Adolf i inledningen till sin egen historia.
Sedan emellertid detta var bestäldt, gick Sigismund ombord på flottan, som var präktigt utrustad och fördes af Clas Fleming. Hans syster, fröken Anna, följde med på enkedrottning Annas begäran, och af de svenska herrarne Erik Sparre, Erik Brahe och Thure Bielke. I Danzigs hamn, innan han ännu gått i land, mötte polska sändebud, hvilka ville hafva frågan om Estland afgjord, och derom underhandlades och vexlades till och med skarpa ord, äfven sedan Sigismund hållit sitt intåg i Krakau. Men Sigismund stod fast i sitt beslut att förr afsäga sig polska kronan, och till slut afgjordes saken så, att man skulle invänta konung Johans död och att till dess Estland skulle förblifva under Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
