Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hertig Carl kommer till Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom bref anhållit, att hertigen, om konung Johan fölle ifrån, skulle åtaga sig regeringen. Den 23 November sammankallade derför hertigen alla de riksens råd, som befunno sig i hufvudstaden[1], och åtog sig med deras samtycke riksstyrelsen, hvarom öppna bref affärdades till alla landsorter. Till konung Sigismund affärdade han genast en sin enskilda tjenare med underrättelse om dödsfallet. Nu afsändes ett formligt sändebud med underrättelse om att hertigen åtagit sig regeringen, samt med varning att ej brådska ur Polen, hvarigenom möjligen det kunde inträffa, att en Sveriges ovän trängde sig till konungadömet i Polen. Här hemma skulle han finna sig väl emottagen, när helst han ville komma; man begärde blott af honom samma försäkringar, som hans far och farfader gifvit.
Emellertid var icke belåtenheten med dessa anordningar allmän. Clas Fleming, som var ståthållare i Finland och tillika fältöfverste i Lifland, skref bref till Sverige och varnade för hertigen; sjelf ämnade han icke rätta sig efter andra befallningar än konungens egna. Å en annan sida yppade sig i Vestergötland våldsamheter, hvilka buro för sig konungens namn.
Dessa senare väcktes af Axel Leijonhufvud. Genast efter konung Johans död uppträdde denne och uppmanade vestgötaallmogen att blifva konung Sigismund trogen. Derjemte befästade han sig på sin gård Gräfsnäs och tågade omkring med ett väpnadt följe af ända till fyrahundra man. Hans plan var att bemäktiga sig Elfsborg och Gullberg för konungens räkning. När underrättelserna härom kommo till Stockholm, väcktes, såsom naturligt var, i hög grad hertigens vrede. Rådet skref ned till gref Axel och bad honom betänka sig, och hertigen befalde Jost Kursel, som nu var ståthållare på Örebro, att draga ned till Vestergötland med krigsfolk.
Farligare vår det dock icke med det buller, som gref Axel anstälde, än att han flydde öfver gränsen till Halland och derifrån till Polen, och de missledde bönderne voro så förbittrade på honom, att det var med möda som Jost Kursel kunde hindra dem från att nedrifva sjelfva Gräfsnäs.
Under tiden pågingo i Stockholm underhandlingarna mellan hertigen och de anklagade rådsherrarne, och på dessa hotade tilldragelsen i Vestergötland att utöfva ett ganska menligt inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
