- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
617

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Carls död - Öfversigt af Sveriges inre förhållanden under Gustaf Wasa och hans söner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besudlar hans minne. Djupast lefde detta qvar hos allmogen. »Så länge själaringningen varade efter den store Carl, gräto både gamla och unga, och det var liksom all ting blifvit öde och dödt uti landet» — hörde man gammalt folk säga ännu flere mansåldrar efter hans död. »Bondekonungen» benämndes ock Carl af sina samtida bland adeln, och vi minnas af tilldragelserna under hans tid, att adeln väl kunde hafva skäl dertill. Det var med stödet af allmogen som han tuktade denna adel. Dock var det ej blott adeln, som kunde klaga öfver Carl IX:s hårdhet och stränghet. Äfven presterne och ännu mer hans embetsmän och fogdar, från de högsta till de lägsta, fingo erfara prof deraf.

Men hvarje tid, der något nytt måste bryta sig fram under ständig strid mot det gamla, ger sin färg åt de män, hvilka blifvit utsedde till det nyas verktyg. Det stränga, hårda, grymma hos Carl kan åtminstone till en del finna en ursäkt i de förhållanden, under hvilka han hade att verka. Hela den tid, som förflutit allt sedan Gustaf Wasa för all tid gjorde slut på de unionella sträfvandena, var en tid af inre och yttre strid. Carl IX:s historia bildar slutpunkten af denna tid, och med afseende på den seger, som det rent fosterländska vann under denne fader och denne son, kunna vi väl med en omvändning af den senares yttrande om sin son säga: illi fecerunt: — De hafva gjort det!

*



Öfversigt af Sveriges inre förhållanden under Gustaf Wasa och hans söner.


Vid en öfverblick af den tidrymd af något mer än hundra år, hvarunder Gustaf I och hans söner ledde Sveriges öden, fästa tvänne omständigheter uppmärksamheten på sig; den ena ett gammalt, som häfdat sin rätt — den andra ett nytt, som kämpar sig till rätt. Det förra är det sjelfständiga, från främmande anspråk frigjorda och oberoende svenska riket; det senare är hvad som framgick, dels ur nödvändigheten att omhägna det svenska riket, dels ur reformationen. Denna bildar liksom kärnan, ej blott i staternas inre utvecklingslif, utan äfven i deras förhållanden till hvarandra, i deras politik, hvarför man ock kallat hela denna tid för reformationstiden.

Och liksom Gustaf Wasa stod i spetsen för afslutandet af det sjelfständighetsarbete, hvilket genomgår den nästföregående tiden, unionstiden, så gick han ock i spetsen för det nya, som bröt sig väg fram ur det gamla. Sjelf tillhörde han genom uppfostran och minnen den gamla tiden, då riksföreståndaren styrde riket, men blef det nyas främste man, icke af kärlek till omhvälfningar, utan emedan förhållandena sjelfva uppstälde det nya såsom det bästa värnet för den sak, som han satte högst af allt och som han lärt att älska allt intill döden — Sveriges sjelfständighet. Der ligger utan tvifvel, hvad honom sjelf beträffar, hjertpunkten i hela hans lifs verksamhet. Derför blef han konung, derför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free