Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kriget med Danmark
- Konung Carls död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mod och tapperhet, men de kunde dock ingenting uträtta, och Christian, som sjelf höll på att blifva tillfångatagen, måste återvända med oförrättadt ärende. I September gjorde Carl ett tåg från Ryssby till Kalmar, hvarom Christian skref till en af sina fältöfverstar: »Jag förnimmer, att Carolus har varit der i lördags och måste med spott draga derifrån.» Men det danska öfvermodet fick dock, medan ännu Christian var qvar i Kalmar, en lexa. Gustaf Adolf gick natten till den 20 Augusti med 2,000 man öfver till Öland, hvars invånare höllo hästar i beredskap, så att soldaterne kunde hastigt sprida sig öfver hela ön, der allt hvad danskar hette nedgjordes eller tillfångatogs. Äfven Borgholm måste gifva sig, och Peder Mikaelsson Hammarsköld blef der höfvidsman. Det skedde den 7 Oktober. Den 26 September hade konung Christian lemnat Kalmar och återvändt till Danmark.
Gustaf Adolf återvände först den 15 Oktober till sin fader i lägret vid Ryssby, och dagen derpå lemnade han tillsammans med konungen Ryssby och reste till Nyköping.
Konung Carls död.
Ansträngningarna under fälttåget tycktes hafva uttömt konungens krafter. Väl skref han och försäkrade sin drottning, att han var »vid god helsa», men han bedrog både sig sjelf och henne. Efter tre mils, färd fann han, att han ej kunde uthärda skakningen, utan måste vid Mönsterås låta sätta sig på båt för att fortsätta vägen till sjös genom skärgården. Gustaf Adolf deremot fortsatte färden till lands. Men under vägen blef konungen allt svagare, och när han anlände till Nyköping — det var den 26 Oktober — var han redan mållös. I Nyköping voro honom till mötes hans yngre son, hertig Carl Filip, och några herrar, bland hvilka Axel Oxenstierna. Följande natten anlände Gustaf Adolf, hertig Johan och drottning Christina. Under de närmast följande dagarne låg konungen liksom i en dödsdvala, men man märkte dock att han hörde och förstod hvad som sades. När budet från Jakob De la Gardie ankom med underrättelse om Nowgorods eröfring och storfurstevalet, såg man hans anlete ljusna for ett ögonblick. Men han lemnade så väl detta som allt annat jordiskt åt den son, som varit hans hopp och tröst i alla skiften och om hvilken han sjelf aningsfullt yttrat: »ille faciet!» eller: »han skall göra det!»
En hvar kunde se, att nu var konungens sista stund kommen, och efter fyra dagars sjukdom dog han, det var mellan klockan 11 och 12 på förmiddagen den 30 Oktober.
*
Utan gensägelse var Carl IX den ypperste af konung Gustafs söner och ur rent fosterländsk synpunkt framstår han äfven som en af våra störste konungar, oaktadt sin hårdhet, oaktadt allt det blod som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0634.html
